Meant To Be - A Justin Bieber Novel

Jag hade gått runt i rummet i 1 timme och tänkt ut vad jag skulle göra, det enda som kom upp i mina tankar vad: Jag kan ju vara både på konserten och med Justin. 

Men jag visste att det skulle bli svårt att vara på andra sidan av staden med Justin och andra sidan på konserten, kan jag inte bara boka om med Justin? Han sa ju att detta bara skulle vara en "träff"? Fast han ville lära känna mig innan vi åker hem, vi åker hem om ungefär 1 vecka. 

Vad ska jag göra? 

Jag satte mig på sängen och tog upp min mobil ur min ficka, jag kan ju bara berätta för Becky att jag ska ut med Justin. Fast då kommer hom skrika och inte lugna ned sig förrän hon möter honom och jag orkar inte med att hålla henne lugn. Dessutom var detta min och Justins "träff", även om jag inte riktigt vill bli tillsammans med Justin vill jag inte heller dela honom med Becky. Själviskt men sant. 

Plötsligt knackade det hårt på dörren och jag hoppade till.

- Vem? skrek jag, jag hörde ett skratt som jag kände igen. Det var James. 

Jag öppnade dörren och möttes av en stor kram, jag besvarade kramen frågande och skrattade. 

- Varför får jag en stor James kram? frågade jag och James log stort, jag såg att han hade något som han verkligen ville säga. Jag hoppades på "Konserten är instäld, artisten blev plötsligt sjuk" men det var inte min turdag idag. 

- Vi kommer åka hem tidigare än väntat, på lördag, sa han och jag kände hur hela min kropp spände sig, varför skulle vi åka hem om 3 dagar? Vi ska ju egentligen vara här 1 vecka till?

- Va? sa jag och gick och satte mig på sängen, ännu en sak som jag måste tänka ut. 

- Flyget som vi egentligen skulle tagit nästa vecka har blivit instält för att en stor storm kommer hitåt, vi måste åka med planet om 3 dagar! Bra va! sa James och satte sig jämte mig. 

Jag log ett fake leende och hoppades på att jag skulle kunna ljuga för James men såklart genomskådade han min ledsamthet. 

- Vad är problemet? Jag trodde du ville åka hem, frågade han och jag tittade på honom och ned på mina händer. 

- Ja, jag ville det. Men nu är det bara ett litet problem, sa jag och jag försökte fundera ut om jag skulle säga sanningen eller om jag skulle ljuga, varför skulle jag vilja ljuga för min egen bror?

- Vad är problemet? frågade han och la handen på min axel, jag tittade upp på honom och öppnade munnen för att säga att promblemet var Justin innan jag stördes av ett skrik som kom från dörren. 

Becky stod och tittade ned på mattan, jag förstod vad hon hade sett utan att titta ned, jag tog snabbt upp benen och flyttade närmre mitten av sängen. 

- Ta det lugnt, tjejer. Det är en liten spindel, sa han och tog upp den på fingret och gick in på toan, några sekunder senare kom han ut igen. 

- Jag har aldrig fattat varför ni hatar spindlar, sa han och satte sig jämte mig igen, jag tittade frågande på honom och slog han löst på armen. 

.- Jag har aldrig fattat varför du älskar spindlar, sa jag och tittade på klockan, det var bara då jag kom tillbaka till mina tankar om ikväll igen. Vilket skulle jag välja? Konsert eller Justin, Justin eller konsert. Bara välj Alexis!

Efter en halv timme bestämde jag mig för att göra en sak som jag verkligen skulle hata, jag skulle lämna frankrike om 3 dagar och jag ville ha roligt med mina vänner. Jag vet att Justin kommer hata detta, men mina vänner och min bror kommer före Justin. 

Jag tog upp min mobil och slog in numret till Justin, efter bara några signaler svarade han glatt. 

- Saknar du mig? I alla fall jag kommer och hämtar dig om en halv timme, inte än, sa Justin och jag hörde hur stort han log. Jag kände skuldkänslorna inuti mig men visste att detta var rätt beslut. 

- Om det... hela klassen ska gå på en konsert ikväll... jag kommer tyvärr inte kunna gå på våran "träff" ikväll. Jag är ledsen Justin, sa jag och hoppades på ett lika glatt svar men jag hörde hur han var besviken. 

- Det är okej, det finns andra tillfällen, du åker ju inte imorgon liksom, sa han och jag fick en klump i magen som bara växte ju mer jag hörde Justins röst. 

- Jag vet att detta måste såra dig... men jag åker om 3 dagar... och jag kommer inte kunna komma bort ifrån min klass de sista dagarna här. Jag är säker på att vi träffas igen någon gång... sa jag och ville slänga mobilen i väggen och bara skrika ut att jag inte orkade med detta. Jag vill inte säga nej till min och Justins "träff" men jag ville inte missa att spendera tid med min bästa vän och min bror.

Innan jag hann säga något mer så la Justin på, jag tittade på min mobil där der stod att samtalet avbröts. Nej, jag kommer ha Justin som är arg/ledsen på mig och Becky som kommer skrika i mitt öra hela kvällen hur otroligt bra artisten är som vi kommer få se.

Jag hatar verkligen onsdagar...

 Jag vet att ni vill ha mer kapitel, men ni får ett varannan dag. Det får ni stå ut med. I alla fall så hoppas jag att ni tycker om kapitlet och jag älskar att ni har börjat kommentera bra igen.