Meant To Be - A Justin Bieber Novel -

2013-05-28 | 17:42:43 | Kategori: You Are My Destiny (avslutad)

Chapter 39 - Last concert for this year...

Previous:

- Hon kommer bli okej, även om det tar ett tag, sa mamma och jag nickade och tittade på alla andras oroliga miner, hur ska jag göra med touren? Jag kan inte bara lämna Alexis, men jag kan inte lämna mina fans heller...

- Jag har en lösning på allt med Alexis och konserterna, sa Scooter och jag tittade nyfiket upp på honom och ställde mig upp, vi stod i väntrummet på sjukuset för att vi ville prata ensamma och för att jag ska vara intresserad av att lösa problemen jag har istället för att sttta och titta på Alexis hela tiden.

- Du får lite mer semester nu på ditt lov inför Jul men touren blir längre nästa år, sa Scooter och jag tittade ned på marken och upp på honom lika snabbt.

- Det blir bra, bara jag får tid för Alexis nu, sa jag snabbt innan jag hann ändra mig, om detta var min chans att vara med Alexis måste jag ta den, jag får helt enkelt ge dubbelt så många autografer på lovet, tänkte jag för mig själv.

- Okej, men du måste ha konserten ikväll, den är redan fixad och nu är det bara Meet and Greet och själva konserten kvar, sa Scooter och jag nickade och gick iväg för att säga hejdå till Alexis och alla andra innan jag och mamma åker in till Lokalen för att ha min sista konsert för detta året...

Alexis Perspektiv

Jag hade precis somnat till när jag kände en hand på min axel och tittade chockat på Justin som stod jämte mig.

- Oj, förlåt, sa han och jag skakade på huvudet och tittade runt omkring mig, den ända som var här inne var Justin som jag hade en känsla av att han också skulle gå snart.

- Jag måste åka för att ha min konsert, sa Justin och jag blev delvis glad men också ledsen över att han skulle gå.

- Åh, d-det är bra, sa jag och log svagt, han tittade ledsamt på mig och jag började le större.

- Min sista konsert... för detta året, sa Justin sedan och jag tittade frågande på honom, han har väl inte ställt in alla konserter som han skulle ha nu för att han ska vara med mig? Väl?

- Nej, Justin, du får in...

- Alexis, ta det lugnt, jag kommer ha mer konserter nästa år, alltså de som jag missar nu, sa han och jag pustade ut och tittade glatt på honom.

- Det hade du inte behövt, jag klarar mig med mamma, pappa, Becky och James, sa jag och log mot honom, han skrattade åt mig och skakade på huvudet medans han smekte min kind sakta.

- Jag skulle aldrig klarat mig en dag utan dig, speciellt inte när du är skadad, sa Justin och jag tittade tacksamt på honom och kysste honom mjukt men avslutade kyssen när jag märke hur ont mina blåmärken i ansiktet gjorde, jag suckade och tittade upp på Justin som hade en förstående blick.

- Jag kommer tillbaka efter konserten, sa Justin innan vi sa hejdå och han lämnade rummet, jag lutade mig tillbaka och kände hur mina ögonlock blev tungare och snart sov jag i en djup sömn.

James Perspektiv

- James! Vakna! skrek mamma och jag tittade chockat upp på mamma som stod ovanför mig, jag satt på en stol med hvudet lutat upp mot taket.

- V-vad är det? sa jag snabbt medans jag tittade rakt fram och såg hela familjen sitta och titta på mig, jag suckade och tittade på mamma.

- Du behöver friskt luft, gå ut och köp kaffe till mig och pappa, sa mamma och jag tittade tveksamt på henne och ställde mig upp.

- Vad är det för fel på kaffet här på sjukhuset? frågade jag henne och hon gjorde en grimach till mig som jag skrattade åt.

- Det är beskt och äckligt, ta med dig ecky så ska du se att du snart blir piggare! sa mamma och satte sig ned jämte pappa och började prata, jag suckade igen och började gå när jag kände en hand som flätade sig in i mina fingrar.

- Det känns som att jag behöver friskt luft, sa Becky och tittade ned på golvet medans vi var påväg mot utgången, jag tittade på henne och beundrade hennes vackra ansikte.

- Vi borde sätta oss på ett fik och försöka ha roligt, det var någon dag sedan, sa jag och Becky tittade upp på mig med nyfikna ögon, jag log mot henne.

- Du vet inte hur mycket jag längtar efter varm chocklad, jag har varit sugen på det sedan vi slutade skolan men har inte hunnit att göra det, sa Becky och jag skrattade åt henne och la min arm på hennes axlar och tryckte henne intill mig medans jag pussade hennes mjuka hår.

- Jag också, viskade jag och hörde hennes skratt, jag skrattade också och tittade upp för att mötas av paparazzis, fans och massor av bilar, jag suckade och tryckte Becky ännu mer hårt intill mig.

- Ännu en gång, sa jag och gick ut för dörren och hörde massor av skrik och såg ljus ifrån kamerorna som tog foton, en reporter stannade mig och puttade upp en stod mikrofon i mitt ansikte.

- Vad har du att säga om Alexis och Justin? frågade hon och jag tittade in i kameran och skakade på huvudet innan jag gick vidare och släppte in Becky i bilen och gick själv in på förarsidan.

Det kanske inte är det mest intressanta kapitel men jag försöker komma på vad som kan hända nu, om ni har idéer, kommentera gärna!

Kommentera! Kommentera! Kommentera!

2013-05-28 | 16:55:57 | Kategori: You Are My Destiny (avslutad)

Tillbaka!

Just de här veckorna har jag haft fullt upp med massor av prov men nu är det slut på det och jag kan börja skriva igen, jag ska försöka bli klar med kapitlet så snabbt som möjligt, tack för erat tålamod!

2013-05-15 | 21:09:25 | Kategori: You Are My Destiny (avslutad)

Skriver!

Kapitlet kommer upp snart men jag har inte haft tid att skriva så mycket vilket är därför det inte har kommit upp än men jag skriver så gott jag kan och kan inte säga exakt men snart kommer kapitlet upp.

2013-05-12 | 19:52:00 | Kategori: You Are My Destiny (avslutad)

Chapter 38 - What have I missed?

Previous:

- Faktiskt... precis vad jag behövde, sa jag och mamma och pappa skattade och log stort mot mig, plötsligt hördes bekanta röster utfrån och snart kom James och Becky in genom dörren... medans de höll sina händer tätt intill varandra och log som fånar... innan de såg mig...

- Hej Alexis, sa James tyst och jag tittade på honom och log svagt medans jag sakta nickade.

- Hej James... och Becky, sa jag och båda log mot mig, även om jag inte gillade att de var tillsammans kan jag inte tvinga dem att stå i varsitt hörn och inte låta dem röra varandra.

- James sa vad sm hände mellan er, sa mamma och jag tittade på henne och fick tillbaka minnet hur det såg ut när jag öppnade dörren och såg hur de kysste varandra passionerat.

- Vad bra att jag slapp säga det, sa jag och pustade ut, alla skrattade och stämningen lättnade.

- Du ser... inte så bra ut, sa Becky och jag tittade på henne och ned på mina händer, jag kände en hand på min axel och tittade på mamma som tittade oroligt på mig.

- Det har blivit bättre dem här 3 dagarna, blåtiran har börjat att läka, vilket är bra men revbenen gör lika ont, sa jag och Becky nickade och tittade på James som också hade en orolig min, jag suckade innan jag log stort.

- Hur har ni haft det då? frågade jag alla och de log tacksamt mot mig, Mamma skrattade och tog fram sin mobil och visade en bild på hela familjen på stranden, jag skrattade och tänkte på dem dagarna som jag, Becky, mamma, pappa och James var på stranden och badade medans alla skvätte vatten på varandra.

- Vänta... stranden, det är mitt i december? frågade jag chockat, de skruvade på sig och tittade åt andra håll.

- Vi tänkte att eftersom du är på semester kan... vi också åka... på semester, sa mamma och jag höjde mina ögonbyn och himlade med ögonen.

- Har ni åkt på semester utan mig? sa jag medans mina skrattattacker började och de tittade frågande på mig.

- Har du fått för mycket lugningsmedel? frågade James och jag skrattade åt honom och ryckte på axlarna, han skrattade också och alla andra hängde med.

När vi alla var mitt uppe i våra skratt kom Justin plötsligt in och tittade frågande på oss alla.

- Vad har jag missat? frågade Justin och vi tittade på honom och stelnade till, jag log mot honom medans jag kände hur det tryckte till på mina revben och jag skrek till.

Det började pipa i maskinerna och jag kände mig snurrig och hade rikigt ont i hela kroppen, det kom in massor av läkare som samlades runt mig innan allt blev svart...

Justin's Perspektiv

Jag tittade frågande på alla som skrattade så de höll för deras magar och nästan rullade ned på golvet, vad hade hänt här?

- Vad har jag missat? frågade jag och alla blev tysta medans jag såg hur Alexis började le men istället för hennes röst fick jag höra hennes skrik som gjorde så jag sprang fram till henne och visste inte vad jag skulle göra, alla maskiner pep och snart var hela rummet fullt av vita rockar som gjorde mig orolig.

- Justin, vad har hänt? frågade mamma när hon kom springandes ifrån receptionen, jag tittade på henne och tillbaka på rummet precis som om jag skulle kunna se om någonting var fel.

- Jag vet inte, hon log ena stunden men nästa skrek hon till och tog sig för revbenen, jag vet inte! nästan skrek jag och kände hur jag började bli irriterad och orolig på samma gång, irriterad för att jag inte visste någonting om vad de gjorde där inne och orolig för vad som har hänt med Alexis, hon verkade helt okej, tills hennes skrik...

Mamma tittade in genom dörren och såg lika orolig ut som jag och Alexis familj, vi fick inte vara där inne men även om vi var där skulle vi se lika mycket som vi gjorde nu.

De pratade med varandra medans jag kunde se hur Alexis fick en spruta in genom armen, mer kunde man inte se men mer ville jag se.

Mamma gick fram till Alexis mamma, Leila och snart var de påväg mot receptionen tillsammans för att få veta lite mer information om vad de gjorde där inne. James, Becky, Alexis pappa, John och jag stod kvar och tittade chockat och frågande på Alexis rum. Jag vill bara veta vad som kan ha hänt henne, hon var så glad och skrattade innan...

Vi alla satt och väntade i väntrummet när en doktor kom in och tittade på oss, jag tittade oroligt upp på honom när han tittade ned i sina papper och upp igen.

- Vi vet inte vad som är fel med Alexis, hennes revben är helt förstörda, om och hur det har hänt av killarna som attackerade henne vet vi inte men det vi vet är att hon inte är i bra tillstånd just nu, vi försöker att hitta en lösning på vad vi kan göra åt det, men det bästa sättet är att låta dem läka av sig själva vilket kan ta någon vecka, det är det ända vi har, sa han och jag tittade ned på golvet och ställde mig upp.

- Kommer hon stanna här de veckorna som revbenen läks? frågade jag honom och jag såg på honom att han tänkte till.

- Det behöver hon inte, men hon har svårt för att göra allt som hon brukar göra på hennes vardag, som att gå ut och gå och äta till och med att duscha och gå på toa, sa han och jag nickade, jag vet att Alexis vill hem, men om hon är hemma kommer hon knappt kunna göra någonting alls.

- Kan vi gå in till henne? frågade James och doktorn nickade och gick med oss ut ifrån väntrummet till Alexis rum, hon låg och sov fridfullt men hon såg inte ut att vara så fridfull med alla blåmärken och sår på hennes ansikte och nedåt.

- Hon kommer snart att vakna upp, vi gav henne lugnande, sa doktorn innan han försvann ut och vi satte oss runt henne på alla stolarna, mamma satte sig jämte mig och jag tog hennes hand, hon tittade på mig med en ledsen min.

Så, kapitel 38 klart. Vad tycker ni ska hända med Alexis?

Kommentera! Kommentera! Kommentera!

2013-05-11 | 11:54:37 | Kategori: You Are My Destiny (avslutad)

Biebsdrew.blogg.se

Sacrifice for love

Sasha Gonzales är en 17 årig tjej från Calabasas Kalifornien.
Hon bor med sin sjuka mamma, och 8 åriga lillasyster. Sasha är en ganska populär tjej i skolan, fast när de kommer till hennes hem har hon det väldigt jobbig med sin mamma som är alkoholist. Sasha har alltid varit tvungen att köpa kläder,mat och mediciner till både sin mor och syster. Men allt förändras i hennes liv när Sasha och hennes lillasyster förs bort till en rik fosterfamilj som består av Mr Butler, Mrs Butler och deras 18 åriga son Ryan Butler. Ryan Butler som är Justin Biebers bästa vän.
Justin Bieber 18 år och som bor med sin mamma Pattie Mallette. Han är Snygg, Populär i skolan, Och är tjejernas drömkille. En kille med en stor hemlighet.
Men hans liv går småningom upp och ner när Sasha Gonzales flyttar in hos familjen Butler.

Klicka på bilden för att komma till novellen!

Kapitel 37 under detta inlägget!

2013-05-10 | 17:17:32 | Kategori: You Are My Destiny (avslutad)

Chapter 37 -Thank you...

Previous:

- Alexis, hur mår du? sa Justin oroligt och jag såg honom flytta sig snabbt ifrån dörren till min sida och smekte min hand sakta, jag nickade som gjorde att han log sitt raka och perfekta leende...

3 dagar senare

- Vad hände? frågade polisen som satt vid min sida, jag tittade på Justin som satt på andra sidan av min sjukhussäng.

- Jag hade precis pratat klart med Justin... när jag hörde ett par killröster som skrek "titta, det är Biebers flickvän"... och jag gick snabbare för att gå bort ifrån dem... men de sprang efter mig och tog tag om min arm och... stannade mig, sa jag tyst och tittade ned på mina händer, det har gått 3 dagar och jag såg fortfarande suddigt och jag blev snurrig varje gång jag ställde mig upp.

- Sedan började de slå dig? frågade Polisen och jag nickade medans jag kom ihåg deras hårda slag och jag kunde känna hur ont det gjorde.

- Kommer du ihåg hur de såg ut? frågade han och jag tänkte till och suckade.

- Jag är ledsen... men jag kommer bara ihåg att de skrek massor av elaka saker om Justin, sa jag och polisen nickade och skrev ned det som jag hade sagt innan han ställde sig upp.

- Här har du mitt kort om du kommer ihåg någonting, tack för din tid, sa han och gav mig sitt kort och gick ut ur rummet, jag lutade mitt huvud tillbaka och kände lätt på mitt öga som var svullet.

- James, Becky och dina föräldrar kommer någongång ikväll, sa Justin och jag nickade och drog bort täcket ifrån mina ben och satte mig upp, Justin hjälpte mig att stödja mig.

- Ansträng inte dig för mycket, Alexis, det har bara gått 3 dagar! sa Justin och jag tittade på honom medans jag fick ett svagt leende på mina läppar.

- Jag vill bara kunna se och gå igen som vanligt, sa jag och Justin nickade och kramade om mig mjukt och lätt för att inte trycka på mina revben, jag besvarade kramen innan jag kände en puss på min kind.

- Jag vet, men om du anstränger dig för mycket kommer det ta ännu längre tid, sa han och jag nickade och tittade på klockan, den var kvart i 12 och jag hade redan tråkigt.

- Jag har fått frågor om... oss, sa Justin plötsligt och jag tittade snabbt på honom med en frågande min.

- Jag säger inte att vi måste sprida sanningen, men om vi inte gör det kommer det spridas rykten istället, fick jag som svar, jag suckade och tog mig för mitt huvud, det är för mycket att tänka på, först blev jag misshandlad av haters och sedan frågor om mig och Justin, jag vill bara ha en paus från allt med pressen och tänka på att bli bättre istället så jag slipper skämmas övert hur jag ser ut med alla blåmärken och sår över hela min kropp!

- Skulle inte du haft en konsert igår? frågade jag Justin tyst, han tittade ned på sina händer och upp lika snabbt på mig.

- Det... blev inte så, sa han och jag tittade oroligt på honom, han har också för mycket att tänka på.

- Justin, du kan inte hoppa över konserter bara för att jag ligger på sjukhus, dina fans har köpt bljetter för att se dig uppträda, jag ser dig varje dag och ändå sitter du här och oroar dig för mig när du har fans som bara denna gången skulle vilja se dig, sa jag och jag såg på Justin hur han fick skuldkänslor, jag la min hand på hans kind och smekte den sakta medans Justin tog min andra hand och pussade den lätt.

- Jag älskar dig, viskade Justin och jag log stort.

- Jag älskar dig också, men gå och ring Scooter och säg att du ska göra konserten ikväll, annars lovar jag att jag gör det, sa jag och Justin skrattade innan han tog fram sin mobil och direkt satte mobilen mot örat och ringde Scooter.

- Alexis, dina skador har börjat läka och jag ser att ditt anskite börjat bli bättre, men tyvärr måste du stanna kvar någon dag till, som du kanske känner så läker inte revben lika snabbt som blåtiror och blåmärken, sa doktorn och jag nickade uttråkat, om jag kommer stanna här några dagar till, som han säker menar med 1 vecka måste jag verkligen få något att göra på dagarna. Justin har åkt för att försöka fixa det med hans konsert och nu har jag verkligen ingenting att göra.

- En sak till, det är några här som gärna vill träffa dig, sa han och jag titade frågande på honom när det kom in några småtjejer som hade stora leende på deras små läppar.

De lämnade några lappar till mig där det stod "krya på dig" och kramade om mig och sa "Vi alla hoppas att du snart kommer bli bättre" innan de lämnade mitt rum, jag fattade fortfarande inte vad som precis hände men blev riktigt glad över att Justins fans, som jag trodde dem var, brydde sig om mig, brukade det inte vara så att alla Beliebers hatar Justins flickvänner? Men vi har inte gått ut med vårat förhållande än, även om vi har setts ute och varit lite passionerade med varandra.

Jag lutade mig tillbaka i sängen och tog fram min mobil som jag i hemlighet hade sätt på för att ha någonting att göra, man får inte ha elektriska saker igång på sjukhus på grund av alla maskiner men just nu måste jag verkligen ha någonting att göra, jag klickade in på kontakter och tittade igenom alla uppifrån till ned, det är inte så många där i men att rulla ned och upp var i alla fall roligare än att inte göra något alls.

Plötsligt hördes massor av skrik utanför sjukhuset och jag ryckte till, jag såg massor av doktorer och vakter springa ut och in precis som om de hade panik vilket gjorde mig nervös.

- Alexis! skrek mamma ifrån dörröppningen och jag tittade chockat på henne.

- Mamma... vad händer där ute? frågade jag och hon sprang fram till mig snabbt och kramade om mig, jag skrek till lite lätt och mamma tittade frågande på mig.

- Mina revben, sa jag tyst och andades tungt ut och in.

- Förlåt, jag visste in...

- Det är okej, vad händer där ute? frågade jag igen och mamma tittade på dörren och på mig.

- Det är massor av fans och press, när de såg våran svarta bil blev dem helt galna och började skrika som fånar medans alla paparazzis tog massor av bilder, sa mamma och jag suckade och lutade mig ännu en gång tillbaka medans jag la min mobil på bordet jämte sängen.

- Du ser helt... sönder ut, sa mamma oroligt och jag tittade på henne med trötta ögon.

- Så går det om man är Justin Biebers flickvän och går ute på kvällen i Utahs största stad, sa jag och mamma satte sig och tog min hand.

- Jag är ledsen, jag... vi tog med oss någonting till dig, sa mamma och tittade på dörren när pappa kom in med en påse, jag log svagt mot honom och blev nyfiken vad som var där i.

- Åh, min lilltjej, sa pappa och pussade min panna och, som tur var, kramade om mig löst och mjukt.

- Hej pappa, sa jag och tog emot påsen, i låg massor av tidningar och godis, jag skrattade och tittade upp på mamma och pappa.

- Jag vet att du kanske inte gillar skvallertidningar just nu... men vi såg till så att det var bilder på Justin för att ge dig något att titta på, sa mamma och jag skrattade igen och nickade.

- Faktiskt... precis vad jag behövde, sa jag och mamma och pappa skattade och log stort mot mig, plötsligt hördes bekanta röster utfrån och snart om James och Becky in genom dörren... medans de höll sina händer tätt intill varandra och log som fånar... innan de såg mig...

Så, kapitlet uppe. Vad tycker ni?

Kommentera! Kommentera! Kommentera!

2013-05-08 | 21:48:05 | Kategori: You Are My Destiny (avslutad)

Chapter 36 - We have to find her!

Previous:

- Hon sa Klaras, sa hon och jag tittade panikslaget på henne, vadå klaras? Jag ställde mig upp och tog mina bilnycklar och började springa ut till min bil och brydde mig inte om alla fans, det ända viktiga nu var Alexis, vad kan ha hänt med henne?

Jag letade efter någonting som hette klaras, det lät som ett Kafé eller någon restaurang, jag hörde hur alla började skrika Alexis namn och jag tittade oroligt runt mig och satte mig på en bänk, jag tog fram min mobil och ringde till Alexis och försökte höra om det lät någonting, plötsligt hörde jag ett läte som jag kände igen.

Jag ställde mig upp och följde ljudet tills samtalet avslutades och jag tittade runt mig efter Alexis.

- Alexis! skrek jag och hörde hur det rasslade i ett hörn vid slutet av gatan, jag gick sakta framåt och vad rädd för att se Alexis, jag var rädd för hur hon skulle se ut, det gjorde allt ännu värre.

- Alexis? sa jag tyst men ändå så jag skulle höras, jag tände min mobil och såg en katt sitta i mörkret och leta runt i sopor, jag hoppade till och skrattade åt hur rädd jag var.

- Justin! skrek mamma bakom mig och jag vände mig om och mötte mammas nervösa och oroliga min.

- Har ni hittat henne? frågade jag och mamma skakade på huvudet och andades tungt, jag kände paniken stiga inom mig igen, vad skulle hända om vi inte hittade henne och hon skulle ligga här ute hela natten och frysa? Även om det inte var så kallt...

- Justin, vi kommer hitta henne, sa mamma och jag kände en arm på min axel, jag suckade och började gå ifrån hörnet när jag tog upp min mobil och ringde till Alexis igen.

Hennes ringsignal for genom hela gatan men man kunde inte höra vart den kom ifrån, jag och mamma gick åt varsitt håll för att snabbare hitta henne.

Plötsligt såg jag hur det lös från en liten gata mellan två stora hus och jag hörde hur hennes mobil var nära, jag gick sakta in genom den mörka och ganska läskiga gatan och tittade runt mig, man såg en skylt tydligt härifrån. Klaras Kafé, jag sprang det fortaste jag kunde in till hörnet och hittade Alexis avsvimmad och kramade om henne, hon var kall men jag kunde höra hur hon andades höga och djupa andetag, jag la min jacka om henne och bar upp henne i min famn när jag såg hur hennes ansikte såg ut, det var helt förstört, hon hade massor av blåmärken och en stor blåtira på hennes vänstra öga, jag gick det snabbaste jag kunde ut där det var helt upplyst och skek på mamma och Sooter som var och letade runtomkring oss.

Jag la Alexis på marken och försökte väcka henne men det var precis som om hon vägrade vakna pågrund av hur ont hon måste ha, jag tittade upp och såg mamma springa det snabbaste hon kunde fram till oss och ringde en ambulans, jag höll Alexis nära mig och försökte värma henne så mycket det gick, jag skulle aldrig låtit henne gå på stan helt ensam...

Jag satt otåligt i den långa och vita hallen med några stolar på sidorna medans mamma hämtade något att äta och dricka ifrån maskinerna ett hörn bort, mina händer skakade och jag var för trött för att fatta vad som hände, det gick förbi massor av läkare och sjuksköterskor som inte brydde sig om mig som gjorde så jag kände mig ensam och nervös över allt som kunde hända. Tankarna forsade runt och min kropp var svag och hängig, jag behövde sova men tillät inte att jag skulle tycka synd om mig själv när Alexis ligger inne i ett vitt kallt rum med båmärken över hela hennes kropp, hur kunde jag låta det hända? Vilka var det? Var det fans? Var det Haters?

Alla frågor som åkte upp och ned gjorde mig ännu tröttare, varför skulle detta hända när vi hade det så bra?

Mamma kom och satte sig jämte mig och gav mig en kopp varm chocklad och en snickers, jag log tacksamt mot henne och drack lite av chockladen men la ned snickers:en på bordet.

- Justin, du måste äta, sa mamma och jag tittade på henne men skakade på huvudet.

- Jag kan inte äta när jag inte är hungrig, sa jag och tittade ned på golvet men snabbt upp på alla som gick förbi för att se om någon var på väg till oss, men alla stod och pratade eller sprang runt för att göra sitt jobb som gjorde mig irriterad och ännu mer orolig.

- Ta det lugnt, vi hittade Alexis och jag lovar att hon inte kommer dö av detta, sa mamma och jag tittade på henne, hon hade oroliga ögon men ett svagt leende på hennes läppar som gjorde mig lite mer lugnare.

- Försök sov, Justin, sa mamma medans hon tittade in i mina trötta ögon men jag skakade på huvudet, hon suckade och ställde sig upp.

- Du kan väl ta lite frisk luft med mig? frågade mamma och jag tittade runt mig innan jag ställde mig upp.

- Okej, sa jag och följde med mamma...

Alexis Perspektiv

Jag kände hans äckliga och svettiga händer på min hals som gjorde så min kropp rös till, hans leende gjorde allt ännu värre.

- Hur känner du dig? frågade han och jag tittade upp på honom och tillbaka på den svarta och skitna väggen som var framför mig, jag kände en råtta som kröp på mina bara fötter och bet mig i kinden för att inte skrika.

- B-bra, stammade jag av rädsla medans han tog fram en kniv och skar mig lite lätt på halsen som sved till och jag kunde känna hur blodet sakta pumpade ur mina ådror ut ifrån min kropp och rann ned på min rygg.

- V-vad.. gö-ör d-du? fick jag tyst ur mig och han fick en glad min i hans ansikte.

- Jag måste ha någon att testa mina kunskaper på, sa han och jag skrek till av hans hårda grepp om min arm, han slog till mig hårt på kinden och trycket ännu hårdare.

- Jag sa till dig att inte skrika, sa han och jag nickade sakta medans jag höll mig för kinden och kände hjärtat pumpa ännu hårdare och snabbare än innan.

Han tog fram sin kniv som han skar mig med innan och la den försiktigt mot min hud på armen.

- Kom ihåg att du inte ska skrika, sa han och jag kände en svår smärta av kniven som satt i min arm och drogs fram och tillbaka...

Mina ögon öppnades och jag for upp ifrån min liggande ställning, mitt hjärta slog hårt och jag kände hur kallsvetten rann ned ffrån min panna... Det var bara en dröm... det var bara en dröm...

Innan jag visste ordet av det kände jag hur mina revben stack till och jag kastade mig ned själv i den ställningen som jag var innan, bara nu kände jag hur hela min kropp värkte och jag kunde få upp mitt ena öga men det andra såg jag väldigt lite med, jag tittade chockat runt mig men hela rummet var tomt och jag kände mig förvirrad och orolig.

Plötsligt kom en sköterska in och såg att jag var vaken, hon kom fram till mig och tittade på alla maskiner som lät.

- Alexis, du ligger på sjukhus och är väldigt skadad, känner du någon smärta? frågade hon och det tog ett tag innan jag fattade vad hon sa, jag nickade.

- Över-allt, sa jag tyst och skakigt, hon nickade och gav mig smärtstillande innan hon gick ut och snart kom hon in igen med Justin och Pattie efter sig, jag försökte le men det sved till i mitt ansikte och jag suckade.

Så, kapitle är uppe och jag hoppas att ni tycker om det,

Kommentera! Kommentera! Kommentera!

2013-05-08 | 16:17:24 | Kategori: You Are My Destiny (avslutad)

Vart är alla kommentarerna?

Ni har ju börjat kommentera bättre men nu så slutar ni? Kom igen, ni får inte nästa kapitel om ni inte kommenterar mer!!

2013-05-07 | 07:45:41 | Kategori: You Are My Destiny (avslutad)

Justindrewbieberstorys

Klicka in på hennes blogg för att läsa om hennes novell "Trust is something you have to earn".

Kunde dock inte lägga in ett exemplar av hennes novell för att det går inte att kopiera texten, men klicka in och läs! Det tycker jag att ni ska göra!

2013-05-06 | 19:12:00 | Kategori: You Are My Destiny (avslutad)

Chapter 35 - In The City...

Previous:

- Vi kommer, sa Justin medans han skrattade och ställde sig upp och tog min hand, Pattie suckade men hade ett leende på hennes läppar som gjorde så jag också log.

- Ta nu era kläder så ni kan åka hem och... sova, sa hon och Justin tittade på mig och började att le stort, jag tog min jacka och gick snabbt ut och snart kom Justin och Pattie efter mig... riktigt pinsamt...

Jag kände en lätt puss på min kind och öppnade sakta ögonen, plötsligt såg jag Justin sitta och titta på mig med ett mjukt och svagt leende på hans läppar.

- Hur mycket är klockan? frågade jag samtidigt som jag satte mig upp och kände hur mitt huvud kändes tungt, jag tog mig för pannan och blundade.

- Vad är det? frågde Justin oroligt, jag skakade på huvudet och tittade upp på honom.

- Inget, bara lite huvudvärk, sa jag och log svagt, han tittade fortfarande lika oroligt på mig men jag brydde mig inte mer om det.

- När ska konserten vara idag? frågade jag och ställde mig upp och började leta runt på vad jag skulle ha på mig, jag hörde hur Justin gjore samma sak och då log lite svagt för mig själv.

- Klockan 6 precis som igår, sa Justin och jag nickade och fortsatte att rota igenom mina kläder.

- Alexis, sa Justin och jag suckade medans jag ställde mig upp och vände mig om så jag stod bara några centimeter ifrån Justin.

- Är du säker på att du är okej? frågade han och jag skrattade tyst och smekte hans kind.

- Justin... jag har bara ont i huvudet, sa jag och log svagt mot honom, han suckade och tittade ned innan han mötte min blick igen och hade ett större leende på sina läppar.

- Jag ha en intervju idag... vill du hänga med eller vill du göra något på stan? frågade Justin och jag tänkte till, om jag hängde med Justin på intervjun skulle jag bara få sitta och lyssna på massor av frågor om oss och Justins tour.

- Är det okej om jag tittar runt här i Utah? Jag har aldrig varit här förut, sa jag och Justin skrattade och nickade precis innan han kysste mig mjukt.

- Såklart är det okej... men gå inte vilse, sa Justin och log mot mig, jag skrattade och kysste honom hårt innan jag satte mig ned på huk igen och letade ännu en gång igenom min resväska.

Efter några minuters letande bestämde jag mig för att ta en vit klänning och en militärgrön kort jacka med ett par vita converse och några armband.

- Så, nu är jag klar, sa jag och log mot Justin som satt på sängen och väntade otåligt på mig, han tittade på mig och log stort.

- Ska det vara din nya... outfit? frågade Justin och jag tittade chockat på honom och började skratta, han skrattade också och gick fram till mig och la sina händer på mina höfter.

- Egentligen var inte det roligt... sa jag och Justin himlade med ögonen och nickade sakta, jag log svagt och la mina armar på hans axlar och kysste honom mjukt, Justin besvarade kyssen och flyttade sina händer ifrån min höft till min midja och tryckte mig närmre honom medans jag la min ena hand på hans nacke och den andra på hans rygg.

Plötsligt började jag att le som gjorde så att kyssen avlsutades, Justin tittade frågande på mig.

- Vad är det? frågade han, jag ryckte på axlarna och vände mig om och gav honom hans tröja, han tittade frågande på mig och sedan ned på sig själv som gjorde så han skrattade.

- Jag glömde att sätta på mig min tröja, sa han och jag nickade och skrattade, han log stort mot mig och satte på sig den som gjorde så att jag var tvungen att bita mig i läppen.

- Ska vi gå? frågade Justin mig och jag nickade och tog hans hand medans vi gick ut ur hotellrummet och ned till lobbyn där Scooter och Pattie stod och väntade på oss.

Justin pussade mig på kinden när vi hade kommit fram till Centrum och jag log svagt mot honom.

- Är det okej att jag ringer när jag behöver hämtas? frågade jag Justin och han nickade och kysste mig mjukt, jag besvarade kyssen och tittade in i hans ögon.

- Ta det lugnt, jag ringer om det är någonting, sa jag och steg ut ur bilen och tittade mig runt, det var inte så mycket folk men ändå tillräckligt för att man skulle kunna gömma sig bakom alla långa personer, vilket jag kände mig trygg av att veta,

Jag vinkade till Justin som sakta åkte iväg från min syn och gjorde mig ganska nervös, det var ändå många personer här som lätt kan samlas runt mig och fråga en massa frågor som jag inte vill svara på.

Jag började gå närmre folkmassan och såg snart massor av affärer som låg bara runt hörnet, det kändes som om man var hemma fast mer affärer och mycket mer folk.

Jag kände några blickar i nacken men brydde mig inte så mycket, jag vill vara här för att titta runt i stan, inte för att vara orolig om fans som är nyfikna.

- Är du Alexis Stanford? hörde jag en liten flicka säga, jag tittade ned jämte mig och såg en flicka i ungefär 5 års åldern hålla i ett papper och en penna, hon hade ett litet svagt leende på hennes läppar som gjorde henne riktigt gullig.

- Ehh... ja? sa jag och tittade nervöst ned på henne,. hon gav mig pappret och pennan och tittade blygt på mig.

- Skulle jag kunna få din autograf? frågade hon och jag log svagt och skrev ned mitt namn i fin skrivstil på pappret och tittade på henne.

- Vad heter du? frågade jag henne.

- Molly, sa hon och jag skrev ned " Till Molly ifrån" ovanför mitt namn och gav pappret till henne, hon sken upp som en sol och kramade om mig.

- Tack, sa hon innan hon sprang iväg till sin mamma, jag hörde hur både mamman och Molly skrattade medans jag log stort åt deras håll, min första autograf...

Efter någon timme hade jag tröttnat att gå runt i stan så jag satte mig på en bänk och tog upp min mobil ur fickan, jag hade fått 3 missade samtal ifrån Justin och 1 ifrån James. Jag suckade och klickade på Justin som snabbt svarade.

- Hej, är allt okej? frågade Justin och jag skrattade av hans nervositet.

- Ta det lugnt, jag har bara stött på en liten flicka som ville ha en autograf, sa jag och jag kunde höra hur Justin skrattade tyst på andra sidan luren.

- Altså... din första autograf? frågade Justin och jag nickade sakta.

- Nu fattar jag varför du gillar att skriva på autografer, sa jag och Justin skrattade igen.

- Vill du hem än? frågade Justin och jag log svagt.

- Gärna, jag orkar inte vara här mer, sa jag och jag hörde Justin pratade med någon innan han kom tillbaka till luren.

- Vi är redan påväg, hittar du till där vi lämnade dig? frågade Justin och jag tittade åt alla håll.

- Jag tror det, sa jag innan vi la på och jag ställde mig upp och försökte tänka ut det hållet som jag kom hit ifrån, plötsligt hörde jag massor av killskratt och ryckte till.

- Titta! Det är biebers flickvän! skrek den ena och jag tittade chockat på dem medans jag snabbt började gå framåt och inte bry mig om dem mer, men när jag började gå snabbt började killarna bakom mig gå snabbare och snart nästan sprang dem efter mig. Jag blundade och kände en arm på min axel so, tryckte mig bakåt och vände mig om, jag mötte ett par mörkbruna ögon som stirrade in i mina.

- Du ser rädd ut, sa han och fick ett leende på sina läppar.

- Lämna mig ifred, sa jag och vände mig om med trycktes tillbaka av honom.

- Skulle du kunnna hälsa din... pojkvän... att han suger? sa han och alla andra skrattade, jag tittade oroligt på alla som samlades runt mig, jag såg bara 5 stycken men det kändes som tusen som tryckte in mig i en hörna.

Plötsligt fick jag en smäll på min kind som gjorde så jag skrek till lite och kände hur hela mitt halva ansikte sved till precis som om jag hade fått en brännskada.

De puttade mig bakåt och jag såg hur deras leende blev större och större, plötsligt fick jag en till klapp på andra kinden som gjorde så jag lutade mig ned och då fick jag ett slag på ryggen som gjorde så hela jag blev stel, jag kunde inte prata, jag var helt stum av min rädsla som forsade genom min kropp.

- Hur går det? Ska du skrika på din pojkvän nu? skrek en annan och slog till mig på magen, jag hostade ut luft som brände i min hals, jag tittade upp på alla som skrattade medans jag kunde höra mina djupa smärtsamma andetag som tog emot i magen.

Jag hörde tyst hur alla skrek på mig och det blev snurrigt för mina ögon, jag kunde höra smällen ifrån näven som landade på mitt öga och som gjorde så jag ramlade ned på marken, innan jag visste ordet av det blev allt svart...

Det var helt tyst när jag försökte öppna ögonen men kunde bara få upp ena, hela mitt ansikte sved och jag kunde känna den plågsamma smärtan ifrån min brutna näsa, allt var svart så jag förstod inte om jag ens tittade eller om jag fortfarande inte fick upp mina ögon, jag kände på mina fickor och tog sakta upp min mobil och såg hur skärmen lyste upp.

Sakta tryckte jag in på kontakter och hittade Justin.

- Alexis? Är du okej? Varför kom du inte? Vi hittar inte dig! nästan skrek Justin i telfonen och jag satte den sakta mot örat.

- F-ör-örlå-åt, sa jag tyst och rassligt innan jag kände hur min kropp inte ville andas, det blev helt tyst i telefonen men snart hördes Justins röst igen.

- Alexis? frågade Justin och jag kunde höra hur orolig han var.

- Ja? svarade jag och försökte låta pigg men egentligen kände jag mig som om jag hade en stor flera kilos sten på mig.

- Vad har hänt? Nej, var är du? jag hörde hur Justin började springa runt och skrek till alla att de behövde hitta mig, hur jag lät och möjligheter om vad som skulle kunna ha hänt mig.

- Alexis, var är du? hörde jag Pattie säga i telefonen, jag flyttade huvudet sakta och tittade runt mig, jag såg knappt någontig , allt var suddigt men en sak kunde jag se klart.

- J- ag... ve-t.. inte, Kl-ar-as, sa jag innan jag tappade mobilen och kände hur jag ännu en gång höll på att svimma...

Justin's perspektiv

Jag såg hur mamma sa Alexis namn flera gånger och då fick jag panik, vad kan ha hänt henne? Hon lät helt förstörd, precis som om hon hade strypts, jag kände hur jag hade gråten i halsen när mamma vände sig om med oroliga ögon.

Så, nu är kapitlet uppe och min dator har kommit så jag slipper oroa mig över att inte lägga upp kapitel i tid längre, dessutom... vad tror ni kommer hända?

Jag vet att det har blivit långtråkigt att läsa denna novellen nu efter ett tag av kapitel som det händer väldigt lite i men nu har jag ganska många idéer som jag hoppas kommer göra er glada!

Kommentera! Kommentera! Kommentera!!

2013-05-04 | 10:48:37 | Kategori: You Are My Destiny (avslutad)

Chapter 34 - Justin on stage...

Previous:

- Jag skulle bara säga till Justin att du ska gå på Meet and Greet nu... kom när... ni är klara med.... varandra... sa Alfredo och gick snabbt ut ifrån rummet och jag kunde inte hjälpa att börja gapskratta, Justin log mot mig och ställde sig upp och sträckte ut sin hand.

- Jag antar att vi är... klara nu, sa Justin och jag skrattade ännu mer men tog Justins hand och följde med honom till Meet and Greet...

Justin's Perspektiv

Jag hörde fansen skrika och min adrenalin började åka genom min kropp, jag hängde i vingarna som om bara några sekunder skulle åka ut och showen skulle börja.

"Justin, Justin, Justin"

Jag log och kände hur jag sakta började åka framåt och skärmen öppnades, fansen skrek högt och jag försökte hålla mig att inte le, sakta men säkert var jag snart nere på marken och jag och dansarna spände av mig.

Jag gick sakta fram och började le när jag såg mina fans skrika och gråta av lycka.

(Lyssna medans ni läser!)

- LET`S GOO! skrek jag och hoppade upp och ned och sprang bak till mina dansare.

- How are you today Utah? Fick jag ur mig och hörde alla fans skrika så högt det kunde och hoppade upp och ned för att få min uppmärksamhet... detta var min dröm.

Alexis Perspektiv

Jag stod och log så stort jag kunde när jag såg Justin göra det han älskade, han dansade, pratade med sina fans och sjöng hans musik.

Det var nästan så jag började att hoppa utav hans energi som han hade på scenen, jag sjöng lite för mig själv och gungade till musiken när jag hörde några börja prata bakom mig och jag slutade och skrattade åt mig själv. Jag fick en reflex att skrika men höll mig det inom mig, jag skrattade igen och fortsatte att titta på skärmen där man såg honom hälsa på sina fans och ha roligt, jag verkligen älskade att se honom så.

- Är det första gången du ser på honom på scen? frågade Pattie bakom mig, jag vände mig om och nickade åt hennes fråga.

- Det är stort att se honom på scen för första gången, man ser på honom att han älskar vad han gör, ellerhur? sa hon och jag skrattade och tittade på skärmen och nickade,

- När han är där uppe får han mer energi och han ser piggare ut, sa jag och hon nickade och log medans hon tittade på sin son uppträda på skärmen.

- Han är otrolig där uppe, sa jag och ville bara springa upp och omfamna honom och sjunga med, Pattie skrattade och mötte min blick.

- Jag menade att jag har hört mycket om dig, Justin pratar om dig hela tiden och hur otroligt vacker du är, sa hon och jag tittade lite generat ned på golvet och log svagt.

(sluta lyssna på musiken!)

Nu var det den sista låten på konserten och jag längtade tills jag skulle få krama om Justin.

"So...Who Wanna be my baby?"

Skrek han ut och jag kunde inte hjälpa att le, han var otrolig mot sina fans och mot alla i hans Crew, han var perfekt.

Musiken började spelas och Justin började att sjunga på Baby, alla bakom scenen sjöng ibland med och dansade till Justins otroliga röst som spreds ut i lokalen där alla fans satt och skrek medans de hoppade och grät, jag skrattade och tittade bakom mig där Alfredo och Pattie satt och pratade i soffan , Scooter stod precis som jag och tittade på konserten genom en av många skärman här bak, alla andra i hans Crew slet och jobbade för att få musiken rätt och göra så Justin hör hans egen röst i den lila saken som han sätter i örat.

Plötsligt började fansen skrika ännu mer för att Justin hade lämnat scenen, jag fick ett litet pirr i magen och började småspringa till ingången till scenen där jag förstod att Justin var nu.

Snart stod jag och tittade på Justin när han torkade sin panna och drack lite vatten, jag fick ett snett leende på mina läppar.

- Du var otrolig där uppe, fick jag ur mig och gick fram till Justin som tittade frågande på mig men sken snart upp med ett stort och töttsamt leende, han kramade om mig och pussade mig på pannan.

- Okej... du är klibbig, sa jag och gjorde en grimage som Justin skrattade åt.

- Prova du att dansa och sjunga samtidigt där uppe, sa han och jag skrattade och kysste honom mjukt, han besvarade kyssen innan han la sin arm om mina axlar och vi båda gick till rummet jag var i innan, jag antar att alla andra skulle vara också.

Justin's Perspektiv

Vi möttes av leenden ifrån alla i mitt Crew och det gjorde så jag blev ännu gladare, första konserten efter "lovet" och nu har jag bara 5 kvar sedan ska jag vara ledig igen fast bara över Julen innan jag skulle börja igen och ha dubbelt så många som jag ska ha nu, jag älskar att uppträda men ibland kan det bli för mycket för att man åker till olika ställen hela tiden och hinner knappt med att sova ordentligt.

- Ta en dusch och sedan kan vi åka tillbaka till hotellet så ni får vila, sa mamma och jag log tacksamt mot henne, hon besvarade mitt leende med hennes egna innan jag tittade ned på Alexis som tittade på mamma när hon gick iväg och började prata med Scooter, jag pussade henne på kinden så hon tittade på mig och hade ett svagt leende på hennes läppar.

- Känner du för att duscha? frågade jag henne och hon tittade på mig med höjda ögonbryn, jag log oskyldigt mot henne som gjorde så hon skrattade lite tyst åt mig.

- Varför inte? sa hon och jag blev chockad av hennes svar men kunde inte hjälpa att skratta, Alexis tog min hand och gick ut ur rummet och tittade åt båda hållen.

- Vart ligger duschen... då? frågade hon och jag log stort mot henne medans jag pekade åt vänster, hon skrattade och tittade upp på mig.

- Det visste jag redan, sa hon och började gå åt vänser med mig snabbt efter henne...

Alexis Perspektiv

Jag drog handduken runt mig och tittade på Justin som stod och tog på sig kläder som han hade tagit med sig innan vi åkte hit till lokalen, typiskt mig hade jag bara de kläderna som jag hade på mig innan men som tur var så hade jag inte svettats lika mycket som Justin heller.

- Du ser så trött ut, tröttare än mig, sa Justin och jag gick till sängen och tog på mig mina kläder.

- Det är kanske för att jag för första gången hängde med min perfekta pojkvän på en konsert och stod bakom och nästan hoppade av glädje men också för att jag åkte ett flyg i 9 timmar och har knappt fått vila efter det, sa jag och tittade på Justin som nu satt på sängen och tittade på mig med ett svagt leende.

- Nästan hoppade av glädje? frågade Justin och jag skrattade och slog han på armen, han skrattade och ställde sig upp innan han la sin hand på min kind och smekte den lugnt.

- Som jag sa, du hade glädje och energi där uppe, det var nästan så jag skulle vilja vara där uppe med dig, sa jag och Justin log och närmade sakta sig min mun innan vi möttes i en mjukt kyss.

Plötsigt hördes en lös knack på dörren och vi båda tittade frågande dit, medans Justin gick och öppnade skrattade jag tyst ör mig själv och tog på mig mina skor.

- Justin, det är dags att åka till hotellet, sa Pattie och tittade på mig som hade blött hår, hon höjde ögonbrynen och tittade på Justin som hade ett oskyldigt leende på sina läppar.

- Vadå? frågade Justin snabbt och Pattie skakade på huvudet och gick därifrån, jag kände hur jag började att rodna, Justin gick sakta tillbaka till mig och skrattade åt hur jag rodnade.

- Åhh, har jag någonsin berättat för dig att du är riktigt gullig när du rodnar? frågade Justin och jag skrattade och skakade på huvudet.

- Har jag någonsin berättat för dig att du är riktigt gullig när du inte har någon tröja på dig? sa jag och Justin tittade ned på sig själv och upp på mig igen.

- Nej, men jag vet att du tycker det, sa Justin och jag skrattade och puttade ned honom i sängen, jag kände ett par händer om mina höfter och plötsligt låg jag i sängen med honom.

- Var inte det lite onödigt? frågade jag honom och satte mig upp, han skakade på huvudet och kysste mig mjukt och passionerat.

- Hörde ni inte när jag sa att ni....

Innan jag hann reagera stod Pattie och tittade frågande på oss när Justin fortfarande höll sin hand på min kind och jag höll min på Justins nacke.

- Vi kommer, sa Justin medans han skrattade och ställde sig upp och tog min hand, Pattie suckade men hade ett leende på hennes läppar som gjorde så jag också log.

Kapitel 34 är uppe! Vad tycker ni? Jag lovar att det snart ska hända något men jag har lite problem med att kunna skriva nu, som sagt är min dator sönder men jag gör så gott jag kan...

Kommentera! Kommentera! kommentera!

2013-05-02 | 19:40:19 | Kategori: You Are My Destiny (avslutad)

Chapter 33 - The Crew...

Previous:

- Vi låtsas att jag inte sa outfit och istället sa jag... detta kommer bli min nya klädsel! sa jag snabbt och Justin skrattade och log mot mig, jag skrattade också och kysste honom mjukt...

Efter en stunds åkande i turnebussen var vi äntligen framme vid lokalen men nu skulle jag ännu en gång få gömma mig bakom Justin och höra allas panikskrik som gjorde så mitt huvud exploderade.

Vi gick snabbt ut och jag fick höra skriken som förstörde mina öron igen, medans jag höll i Justins hand kände jag en av vakternas hand på min rygg som lätt tryckte mig framåt och gjorde mig nervös.

-Hej! hörde jag alla skrika när vi kom in genom dörren in till lokalen, jag tyckte att jag kände igen många utav dem men inte alla.

- Alexis, detta är mitt Crew, sa Justin och jag tittade frågande på Justin och tillbaka till Justins crew med ett stort leende på mina läppar.

Det kom fram en mörk men inte för mörk kille och sträckte ut sin hand för att hälsa på mig, han hade stora mörkbruna ögon och ett stort vitt leende.

- Hej, jag är Alfredo Flores, sa han och jag skakade hans hand och nickade medans jag fortsatte att le lika stort och glatt som innan.

- Alexis Stanford, sa jag och snart kom det fram en till kille eller... man som jag kände igen, Scooter Barun, han som hittade Justin på youtube.

- Scooter Braun, trevligt att träffas, sa han och jag skakade hans hand och nickade mot honom också.

- Alexis Stanford, trevligt att träffa dig med, sa jag och jag blev själv förvånad över hur trevlig jag lät.

Jag hälsade klart på alla innan vi gick in till ett rum där det var en Tv, soffa och lite annat som behöver för att roa sig innan en konsert, Justin satte sig nöjt ned i soffan och jämte honom satte sig Alfredo och de började prata med varandra och jag såg på Justin att han hade roligt, jag tittade runt och såg att alla pratade med varandra och kände sig som hemma medans jag stod och bara tittade runt och undrade vad jag skule göra.

Jag skulle precis sätta mig i fotöljen som var precis jämte mig när en ganska kort kvinna som jag också kände igen kom in genom dörren, hon var väldigt söt och hade brunt långt hår som hängde ned för hennes axlar.

- Justin! sa hon glatt och Justin ställde sig upp och drog upp sina byxor för att de inte skulle åka ned för långt innan han kramade om henne och pussade henne på kinden.

- Hur mår du? frågade kvinnan och Justin svarade med ett snabbt "bra" innan han vände henne om så hon tittade på mig vilket gjorde så jag blev lite generad och tittade ned på golvet, hon skrattade och gick fram till mig med Justin efter sig.

- Mamma, detta är min flickvän Alexis, Alexis, detta är min mamma Pattie Mallette, sa Justin och jag skakade hand med Pattie och log stort, bara nu kunde jag känna igen henne helt, Becky har pratat om henne mycket.

- Hej, Alexis, det är roligt att se dig, Justin har pratat mycket om dig, sa Pattie och log stort, jag log också och såg hur Justin började bli rosa om kinderna.

- Hej, det är roligt att se dig med, sa jag och fick plötsligt en kram av henne vilket gjorde så jag fick en chock men besvarade den väldigt lik min egen mammas kram. Hon log lite snabbt åt mig innan hon vände sig om till Justin och sa något till honom som jag inte riktigt förstod innan hon försvann ut genom dörren igen. Jag tittade på Justin som log stort mot mig.

- Jag måste presentera dig för mina föräldrar, sa jag och tittade på Justin som skrattade och la sin hand på min kind.

- Fast jag vet redan vilka dem är, sa Justin och jag skrattade och nickade medans jag tittade ned på golvet men Justin lyfte upp mitt huvud lika snabbt som jag tog ned det och kysste mig mjukt.

- Kom, sa han sedan och drog med mig ut ur rummet och in genom en annan dörr som ledde i till Scenen där konserten skulle vara.

- Vad tycker du? frågade Justin med sitt stora leende på sina läppar, jag tittade runt av förvåning och blev snart snurrig över hur stort det var.

- Hur vågar du stå här och sjunga? frågade jag Justin och tittade frågande på honom, han ryckte på axlarna och tittade rakt ut där alla ståplatser var.

- Detta är vad jag älskar att göra, om man älskar det man gör klarar man av allt, sa justin och jag log svagt mot honom medans han tittade runt och jag såg på honom hur han verkligen älskade att stå här och bara titta runt och jag förstår honom när han säger att " om man älskar det man gör, kan man göra allt"...

Det hade gått 2 timmar och nu hade alla Beliebers samlat sig utanför och börjat köa för deras platser, då och då hörde man hur de skrek Justins namn och sjöng ramsor och hans låtar.

- Är du spänd? frågade jag Justin när han satt i soffan med mig liggandes med huvudet i hans knä, han log mot mig och skrattade.

- Såklart jag är, sa han och jag skrattade och tog upp Justins mobil ur hans ficka och försökte skriva in koden men såklart kunde jag inte komma in.

- Du har sett mig göra koden många gånger men du kan fortfarande inte komma in? frågade Justin och jag tittade på honom och skrattade.

- Jag har inte täkt på att ta in din kod i mitt huvud, sa jag och Justin skrattade medans han skrev in koden så jag kunde komma in, jag log tacksamt mot honom innan jag fortsatte med snokandet i hans mobil.

Jag tittade upp på Justin för att jag kände hans blick i pannan.

- Vad är det? frågade jag tyst och han log och smekte min kind.

- Inget, sa han medans jag satte mig nyfiket upp och tittade in i hans ögon, Justin närmade sig mina läppar när jag förstod varför han tittade på mig, jag skrattade och kysste honom hårt och passionerat, jag drog min hans längst hans axlar och tryckte honom närmre mig.

- Ojsan, hörde vi Alfredo säga, vi tittade chockat mot dörren och såg Alfredo stå och le stort åt oss, Justin skrattade men jag blev bara generad.

- Jag antar att vi är... klara nu, sa Justin och jag skrattade ännu mer men tog Justins hand och följde med honom till Meet and Greet...

Så, nu är detta kapitlet uppe och nu ska jag skriva lite på Kapitel 34. Bara så ni förbereds, spänningen kommer snart komma....

kommentera! Kommentera! Kommentera!

2013-05-02 | 16:43:19 | Kategori: Allmänt

Min dator har kraschat!!

Jag har skrivit klart kapitel 33 och halva 34 och tänkte lägga ut kapitel 33 idag... Men när jag kommer hem kan jag inte sätta på min dator...
Jag ska göra vad jag kan med att försöka skriva kapitel, jag tror att jag skulle kunna lägga ut kapitel 33 idag ifrån min systers dator och hinna skriva lite också, jag hatar seriöst min dator....

2013-05-01 | 11:43:27 | Kategori: You Are My Destiny (avslutad)

Chapter 32 - Screaming Beliebers...

Previous:

- Jag älskar dig, sa Justin och kysste mig mjukt innan vi gick hand i hand in till flygplatsen, om 1 timme skulle jag sitta på flygplanet till Utah med Justin jämte mig medans vi skojade och pratade med varandra, jag känner på mig att denna natten kommer bli speciell...

Jag satt och tittade på olika bilder med mig och Justin med min mobil när jag hörde piloten säga ett meddelande i högtalaren.

"Nu landar vi, sätt på era säkerhetsbälten"

Jag la ned mobilen i fickan igen och satte på mig säkerhetsbältet och puttade på Justin som sov, vilket han har gjort mesterdels av flyget förutom när vi tittade på film och pratade.

- Justin, sätt på säkerhetsbältet! sa jag högt och han öppnade chockat ögonen och tittade frågande på mig, jag skrattade och pekade på säkerhetsbältet så han skulle förstå.

- Du kunde pussat mig på kinden eller något isället för att skrämma ihjäl mig, sa Justin och jag skakade på huvudet och tittade ut genom fönstret, man kunde inte se så mycket men snart kände jag hur min mage kurrade när flyget sakta men säkert vinklades neråt och vi var påväg att landa.

- Är du spänd? frågade Justin och jag tittade på honom och skakade sakta på huvudet medans jag tänkte till... jag var nog lite spänd...

Justin tog min hand och smekte den sakta som gjorde så hela jag rös, jag mötte hans ögon och log svagt.

- Det kommer vara massor av fans där nere... ellerhur? sa jag och Justin tittade ut genom det lilla fönstret jämte mig och sedan tillbaka till mina ögon.

- Du behöver inte vara orolig, det kommer finnas vakter och poliser där, sa Justin och jag skakade på huvudet.

- Jag är inte orolig över säkerheten, mest över att de inte vet någonting om... oss, sa jag och Justin nickade ivrigt och jag skrattade lite lätt innan Justin log svagt.

- Vi kommer få frågor, men vi behöver inte svara på dem, om du inte vill, sa Justin och jag log mot honom och smekte hans kind innan jag kysste honom lätt precis innan jag kände en dunst och vi var nere på marken.

Bara när vi kom ut ur flygplanet så hörde man hur alla tjejer skrek och längtade till de skulle få se Justin, jag tittade oroligt på Justin som pussade mig i pannan och la sin hand runt min midja innan vi började gå in till flygplatsen, jag antar att det inte kommer vara några tjejer där men jag hoppades inte att vi skulle bli överfallna om vi bara gick ut på stan... vilket jag vet att vi kommer... men ändå...

Plötsligt stannade Justin och bara då märkte jag hur långt vi hade kommit, nu var vi redan där vi skulle hämta våra resväskor, Justin vände mig om och tittade mig i ögonen och jag kände hur till och med han var lite spänd över det.

- Om du inte vill bli sett av kamerorna så kan du gömma dig bakom mig eller göm ansiktet i dina händer, sa Justin och jag nickade och log svagt mot honom.

- Detta är allt nytt för mig, sa jag och Justin skrattade och smekte min kind.

- Jag vet, sa han och kysste mig mjukt och passionerat innan vi fortsatte ut till turnebussen som redan stod ute vid öppningen av flygplatsen, snart kunde man se tjejer som stod och grät men samtidigt skrek Justins namn och hoppade upp och ned. Jag tittade chockat runt och såg massvis av tjejer som gjorde exakt samma sak.

Dörren öppnades och jag gömde mitt ansikte i mina händer och gick bakom Justin medans han höll om mig, det ända jag kunde höra var panikskrik överallt runtom mig, jag fick nästan panik eftersom jag knappt kunde se medans Justin tryckte mig framåt och vakterna gjorde så jag fick lite plats.

Väl inne i bussen pustade jag ut och satte mig på soffan för att vila mitt huvud, allt skrik gjorde så jag plötsligt fick ont i det.

- Är du okej? frågade Justin mig medans han satte sig brevid mig och la sin hand på mitt ben, jag tittade upp på honom och log medans jag nickade.

- Jag fick bara lite ont i huvudet, sa jag och tittade runt i Justins turnebuss, det var svarta väggar och soffan jag satt på var vit med röda kuddar, det var väldig modernt.

- Här, sa Justin och gav mig en huvudvärkstablett och lite vatten, jag log tacksamt mot honom och la tabletten i munnen sedan drack jag en klunk av vattnet.

- Vi kommer åka till hotellet nu, det kanske tar ungefär en kvart sedan får vi vila i en halvtimme innan vi åker till lokalen där konserten ska vara, sa Justin och jag nickade och pustade ut igen.

- Du ser så utmattad ut, sa Justin och la sin hand på min kind, jag skrattade och log mot Justin som såg oroad ut.

- Det är inte så konstigt, ellerhur? frågade jag honom och han log mot mig innan vi möttes i en mjuk lätt kyss.

Justin's Perspektiv

Jag såg på Alexis hur trött hon var och det gjorde mig orolig, jag är van vid sånt här men detta är nytt för henne.

Vi gick ut ur turnebussen och möttes av massor av skrik igen, Alexis gjorde exkat som innan, täckte ansiktet och gömde sig bakom mig.

- Justin, I love you! skrek en tjej ifrån folkmassan, jag tittade dit och smålog mot henne och skrek "I love you too" tillbaka till henne och alla andra innan vi försvann in genom dörrarna och Alexis slappnade av igen.

- Är du okej? frågade jag henne och hon log svagt mot mig och nickade, jag la armen om henne och pussade henne på pannan när hon tittade upp på mig och smekte min kind.

- Jag är okej, sa hon tyst och kysste mig mjukt, jag besvarade kyssen och kramade om henne hårt, jag kände hur hon började slappna av ännu mer vilket gjorde så jag började småle.

- Kom, sa jag till henne och tog hennes hand innan vi åkte upp till rummet och Alexis lade sig i sängen, jag skrattade åt henne och tog in väskorna som var ställda utanför våran dörr.

- Jag ska ta en dusch... du får gärna följa med... sa Alexis och satte sig upp, jag skrattade åt henne och satte min tumme under hennes haka och kysste henne mjukt.

- Jag tänkte faktiskt beställa upp 2 hambrugare om du ville ha, sa jag och hon sken upp som en sol, jag skrattade och slog in receptionsnummret på telefonen på rummet när jag kände ett par armar runt om mig.

- Synd att du inte... kunde... duscha, sa Alexis och gick in på toaletten, jag vände mig om och skrattade åt henne när receptionisten svarade.

- Skulle du kunna skicka upp 2 hamburgare till rum... 205, sa jag och jag hörde hur Receptionisten skrev ned vad jag beställde.

- Det kommer upp om 10 minuter, sa hon innan vi la på och jag satte mig på sängen och tog upp min mobil ur min ficka, jag hade 2 missade samtal, ett var från Chaz och ett ifrån mamma.

Jag klickade på Chaz och satte mobilen mot örat.

- Hej, det är Chaz, sa Chaz och väntade på svar.

- Hey! nästan skrek jag och log glatt av att höra Chaz igen, det var några veckor sedan som jag träffade eller pratade med honom.

- Hey! Justin! Skrek Chaz tillbaka vilket gjorde så jag skrattade tyst åt honom.

- Jag ser att du är tillbaka med Alexis, sa han och jag kunde nästan se hur han blinkade med ena ögat, jag skrattade och nickade.

- Du måste träffa henne! sa jag och Chaz skrattade...

Alexis Perspektiv

Jag var precis klar i duschen när jag hörde hur Justin pratade med någon i telefon, jag drog snabbt handduken om mig och gick ut ur badrummet och såg Justin sitta på sängen och le stort.

Jag tittade nyfiket på honom när han tittade åt mitt håll och log ännu större, jag satte mig på sängen jämte honom och tittade fortfarande lika nyfiket.

- När? Okej. Bra, imorgon. Skönt. Okej, hejdå, sa Justin och jag tittade ganska förvirrande på honom när han la ned sin mobil i sin ficka igen och tittade på mig.

- Det var Chaz, sa Justin och jag kände igen namnet, det var Justins kompis ifrån hans barndom, jag log och nickade medans jag ställde mig upp och öppnade min resväska och letade runt vad jag kunde ha på mig.

Jag kände snart ett par armar runt mig som gjordxe så jag började att le innan jag ställde mig upp och vände mig om, Justin hade en gulligt leende på sina läppar och jag kunde inte hjälpa att skratta lite lätt.

- Vi gör såhär, jag väljer kläder till dig och du till mig, okej? sa Justin och jag nickade sakta och kysste Justin lätt.

- Okej, väljer du något snyggt till mig, väljer jag något snyggt till dig, sa jag och la min hand på Justins bröst och höjde ögonrbynen, han bet sig i läppen och nickade sakta. Jag log och gick ifrån Justin till hans resväska och öppnade den, jag möttes av en lukt av Justins parfym och massor av kläder, jag skrattade och tittade på Justin som gjorde samma sak åt min väska.

Jag började att rota runt och hittade direkt en jeansväst som jag verkligen gillade, jag fortsatte att leta och tog fram ett par av Justins svarta jeans och en vit T-shirt med någon konstig bild på, sedan öppnade jag andra väskan och tog fram ett par av Justin skor, han hade hundratals av olika sneakers!

Jag skrattade lite åt mig själv och tog fram en sådan sak som han brukar ha i bakfickan av byxan och la det på sängen, innan jag sa till honom att jag var klar tog jag fran en klocka och la med, för mig passade den klädseln perfekt till idag.

- Är du klar? frågade jag och satte mig på sängen och tittade på honom när han letade.

Efter en stund la han allt på sängen och vi studerade vad vi hade valt till varandra, till mig hade han valt ett par vita shorts, ett svart linne och en jeans shorta, till smycken hade han lagt fram ett av mina solglasögon, en klocka och 2 silverarmband, jag tittade på Justin och log stort.

- Vad tycker du? frågade jag Justin och han tittade på mig och skrattade.

- Vad tycker du? frågade han och jag tittade ned på kläderna och upp på honom igen.

- Nej!! Säg du först! sa jag och snabbt och han log mot mig medans han gick fram till mig.

- Bra valt, sa han och smekte min kind, jag log svagt mot honom.

- Detta kommer bli min nya outfit, sa jag och skrattade åt mig själv, varför sa jag outfit? Justin skrattade också men tyst för sig själv.

- Vi låtsas att jag inte sa outfit och istället sa jag... detta kommer bli min nya klädsel! sa jag snabbt och Justin skrattade och log mot mig, jag skrattade också och kysste honom mjukt. ..

Jag vet inte om detta kapitlet blir så bra men jag funderar just nu på vad som kan hända i novellen, jag vet att inte många gillar bråk men någonting måste ju hända i novellen. Skriv vad!

Kommentera! Kommentera! Kommentera!