- Ehm... aha, eh, men... visst, sa jag med ett stort leende på läpparna, jag kliade mig nervöst i nacken och skrattade tyst.
- Det vore... kul, sa jag snabbt och tittade på James som såg ut som att han skulle börja gapskratta, jag bet mig i läppen och skakade på huvudet åt honom. Herregud vad håller jag på med?
Jag ställde mig framför spegeln och undersökte mina kläder och mitt fixade hår, för bara några minuter sedan hade jag haft panik på grund av att jag inte alls visste vad jag skulle ha på mig men tillslut efter mycket av letande hittade jag en vanlig vit stickad tröja och ett par svarta jeans, tillsammans med det satte jag på mig några smycken för att piffa till lite. Men om man ska vara ärlig så såg det ut som vardagskläder, men det är ju inte så stort. Bara en liten trätt med Lucas.
Jag gav ifrån mig en suck och fortsatte ned för trappan med små joggande steg och snart stod jag vid ytterdörren och tog på mig mina ytterkläder, James och Becky satt i soffan och tittade på någon romantisk drama film som de oftast brukade göra på deras myskvällar och mamma och pappa satt och jobbade i arbetsrummet, det kändes som en vanlig kväll. Förutom att jag skulle hem till Lucas och "mysa" med honom, på något sätt kändes det fel, att jag skulle hem till Lucas men nästan hela den här tiden har jag tänkt på Justin minst lika mycket som jag tänkt på Lucas.
- Jag går nu! skrek jag ut till huset och jag kunde höra något "hejdå" från mamma och pappa medans Becky och James tittade bak på mig med svaga leenden, jag kände på mig att dem flinade åt hur jag betedde mig. Eftersom jag själv gjorde det långt inombords.
Jag gick snabbt ut för dörren och stängde den efter mig, jag kunde känna hur kylan brände till på kinderna och mina öron började redan frysa av minusgraderna. Jag blev lättad över att jag hade tagit mina converse istället för mina kilklackar.
Jag knackade en lätt knackning på dörren och bara efter någon sekund öppnade Lucas med ett stort leende, jag besvarade hans leende med mitt och gick in i hans varma hus, jag fick nästan en knuff av värmen när jag kom in och en lättnad sköljdes över min kropp när jag slapp frysa.
- Jag har fixat lite snacks i rummet och bestämt att du får välja film, vilken som helst, sa Lucas och tittade på mig när jag ställde mig upp efter att ha tagit av mig mina skor.
- Är du säker på det? Jag brukar välja löjliga snyftare, sa jag och Lucas skrattade och skakade på huvudet, jag log och började gå till vardagsrummet med Lucas framför mig med rask fart, jag kunde nästan känna hur nervös han var och på något vis gjorde det mig lite orolig.
- Jag kommer ändå vara en gentleman och låta dig välja en film, sa han snabbt och pekade på några hyllor där det fanns massvis av filmer som jag knappt kände igen men också gamla klassiker som jag bara har sett någon gång med skolan, jag velade från hylla till hylla och tillsist hittade jag en som jag blev intresseras av, Red Riding Hood, jag la den på soffbordet och satte mig ned i soffan medans jag fortfarande tittade runt med blicken på filmerna och hela vardagsrummet, även om jag har varit här några gånger kan jag fortfarande fantisera med min blick när jag sitter här.
- Här har du, sa han och gav mig ett glas cola, jag log mot honom och nickade mot filmen som jag valt ut, han gav ifrån sig ett skratt och satte ned sitt glas på bordet och började göra i ordning bluerayn så vi kunde starta filmen.
- Jag som trodde att du skulle välja en tjejfilm, sa han och fortsatte fixa med filmen, jag ryckte på axlarna och tog en klunk av min cola.
- Nej, inte när jag vet hur mycket du älskar actionfilmer, jag följde honom med blicken tills han blev klar och satte sig ned jämte mig medans filmen började sättas igång, jag kunde känna hans blick bränna mig på kinden och jag kände hur det pirrade till lite i magen, jag försökte stänga ute känslan som for upp från min mage men det var helt omöjligt att göra när Lucas fortfarande tittade på mig.
- Vad är det? sa jag tyst och mötte Lucas blick, han hade trötta ögon men innerst inne kunde man se att han ville säga något.
- Jag vill att du säger något till mig, sa han snabbt, jag tittade frågande på honom och tänkte direkt på kyssen med Justin.
- Okej, svarade jag och det blev helt tyst förutom filmen som satte igång, även om det kändes som en pinsam tystnad kändes det skönt att bara ha det tyst och vara nyfiken på vad det var Lucas ville säga till mig. Jag kunde höra hans snabba andetag vilket gjorde att det ryckte till i mina mungipor.
- Hur kan det vara så svårt att välja?
Jag stirrade in i Lucas ögon och försökte komma på vad det var han ville berätta med meningen han precis hade sagt. Vad vet han om mina val?
- Vad menar du? sa jag och försökte gömma min svajiga röst, Lucas släppte taget om mina ögon och tittade på Tv:n medans jag fortfarande tittade på honom med frågande ögon.
- Tror du inte att jag ser dig när du åker till sjukhuset? Du velar mellan mig och Justin och jag vill veta om du någonsin kommer välja mellan oss eller om du ska åka fram och tillbaka mellan oss hela ditt liv, sa Lucas och mötte min blick igen, jag kände hur det stack till i magen av hans ord men jag försökte gömma min nervositet långt inuti mig, Lucas hade stel blick och det kändes som att han aldrig skulle släppa mina ögon.
Jag harklade mig och tittade på Tv:n istället för hans dömade ögon, jag försökte komma ur situationen men Lucas vägrade släppa sin blick, jag suckade och satte upp mina ben i soffan så jag kunde krama om dem för att försöka tänka ut ett sätt att säga till honom vad det är jag gör, men alla lösningar verkade omöjliga.
- Jag försöker okej? Sa jag tyst och tittade på tv-skärmen som hade börjat visa filmen, jag kunde återigen känna Lucas blick på kinden.
- Jag... behöver få ett svar, Alexis, du vet inte hur det känns varje gång du åker till Justin, det måste kännas så för Justin med, du måste bestämma dig så vi slipper lida för vad du inte vågar göra, sa Lucas och jag gav ifrån mig en tyst suck och skakade snabbt på huvudet medans jag ställde mig upp och tittade ned på Lucas chockade ansikte.
- Tror du inte att jag försöker? Lucas, jag har känslor för er båda och att välja en är helt omöjligt, tror du inte att jag vill välja så jag slipper känna känslan av att jag döljer något för er båda? Varje gång jag kysser dig får jag skuldkänslor för att jag älskar Justin, varje gång jag kysser Justin får jag skuldkänslor för att du ä en fantastiskt kille och jag vill inte såra någon av er, varför är det svårt att förstå? Jag kände att jag efter varje sekund blev jag mer och mer generad och irriterad av vad jag precis hade sagt, jag hade erkänt att jag hade kysst Justin och värst av allt hade jag sagt till Lucas att jag inte alls vet vad jag ska göra, även om det är en sådan tydlig sak som man tycker är lätt att säga är det mer än bara ord som gör mitt val svårt, det är mina känslor också, vilket är mycket mycket svårare att förklara.
Lucas tittade fortfarande på mig men nu med både sårad och chockad min, jag kunde se hur han försökte hitta rätt ord men efter några minuter var det fortfarande lika tyst och stelt som innan.
- Förlåt, sa jag tyst och försökte få någon reaktion från Lucas men han satt stilla och rörde inte ens en min. Jag kände hur skuldkänslorna rörde sig runt i min kropp och jag ville bara spola tillbaka och glömma bort vad jag just hade sagt.
- Jag...
- Det är okej, jag fattar. Jag kände det på mig och gå till honom Alexis, du älskar honom, du vet det inte själv men varje gång du säger hans namn blixtrar det till i dina ögon och du ser helt plötsligt mycket lyckligare ut än du gjorde innan. Alexis, det är ett stort tecken på att du verkligen älskar honom och du förkänar en sån bra kille som han är, Lucas tittade på mig med ledsna ögon och jag kände hur det pirrade till i min mage, jag kunde knappt hålla kvar min blick i hans ögon. Jag kände skuld över att jag kände på mig att jag snart skulle springa ut härifrån till Justin, att jag skulle lämna honom här helt ensam och sårad.
- Jag älskar dig också Lucas, du är min bästa vän och jag vill inte se dig sårad, jag hoppas du vet det. Men... Jag pausade min mening och gav ifrån mig en pirrig suck.
- Men det är något med Justin som gör mig... Svag och Jag får fjärilar i magen varje gång någon säger hans namn eller när jag bara tänker på honom, jag har aldrig känt såhär för någon förut och det gör honom till en speciell person i mitt liv, jag tittade in i Lucas ögon och ville verkligen springa ut härifrån och köra till sjukhuset och slänga mig i Justins muskulösa armar.
- Här, sa han och gav mig hans bilnycklar, jag tittade frågande på honom när han la dem i min hand.
- Det går snabbare om du åker nu, slösa inte bort tid på att springa hem till dig, men du måste lova mig att du kysser honom med hela ditt hjärta när du kommer till honom... Och lämna honom aldrig igen, Lucas höjde ögonbrynen och jag skrattade åt honom.
- Jag lovar, sa jag och sprang ut genom dörren utan mina skor eller min jacka, jag tog bara med mig ett par nycklar som skulle ta mig till Justin och ett stort kärleksfullt hjärta som skulle leda mig till den personen som jag älskade och trodde på med hela mitt hjärta.
Detta kapitlet tog nästan ett år känns det som, jag hade mycket att göra i skolan innan jullovet och nu när det är julllov så har jag ju haft fullt upp med julafton osv. Men det tog också långt tid för att jag behövde mer inspiration men nu är jag helt full men nya idéer och jag har många till den nya novellen! :)
Jag hoppas ni tyckte om kapitlet!