Meant To Be - A Justin Bieber Novel

Jag vet att jag inte har skrivit på evigheter och jag kan inte skylla på annat än att jag helt enkelt inte har lust, att skriva tar en hel del tid från fritiden och eftersom jag gärna vill göra annat också är det svårt att hålla intresset uppe, men jag försöker och ska verkligen försöka skriva klart detta kapitlet. 

 

Jag älskar att skriva och älskar er som läser, och jag hoppas att ni inte slutar läsa novellen eftersom jag inte uppdaterar lika bra som innan. Jag ska försöka hålla bloggen uppdaterad mer, men jag kan inte lova att kapitlen kommer ut varannan dag längre. Som sagt, det tar tid och det finns annat jag gör på fritiden också! :)

 

 

- Va? Gillar dem? Nej! Viskade jag tillbaka, hon himlade med ögonen mot mig och vände sig om för att hänga tillbaka tröjan som hon hade provat.

- Men de gillar dig, sa hon igen och tittade på mig med en oroad blick, jag skakade på huvudet åt vad hon hade sagt och vände mig om för att gå ut ur affären, Maya kom snabbt efter mig och tittade runt efter andra klädaffärer. 

- Eftersom båda två helt klart vill hjälpa dig så känns det som om de har några känslor där inne, och det vore konstigt eftersom både Justin Bieber och Ryan Butler är skolans värsta badboys, sa Maya och tittade på mig, jag mötte hennes blick med trötta ögon. 

- Lägg av! Jag kan inte förklara det som hände på festen, men det är definitivt inte med att de gillar mig, sa jag och försökte övertala Maya om att jag faktiskt inte brydde mig om vad de tyckte om mig, men med en pirrning i magen kunde jag själv känna att det inte var sant. 

- Forever 21 eller H&M? frågade hon sedan, jag rynkade ögonbrynen och skakade på huvudet. 

- Nej, jag känner för fika, sa jag och vände mig om till Starbucks, Maya skrattade och följde efter min blick, det var inte alls lång kö i kassan, och Starbucks har det godaste isteet. 

Jag drog med Maya in till Starbucks och ställde mig i kön, med bara en titt på menyn visste jag vad jag skulle ha, vilket var min favorit. Iste Mango. 

- Vad vill du ha? frågade jag Maya, hon bet sig i läppen och tittade på menyn i några sekunder innan hon mötte min blick med ett leende. 

- Cappuccino, sa hon och tog fram sin plånbok, jag gjorde samma sak och snart stod jag i kassan och betalade för mitt iste. 

 

Min blick gick från en sovande kille på soffan till Ryan som spelade FIFA jämte honom, jag kände igen killen från skolan men blev lite äcklad av honom, han hade en spinkig vit kropp och dreglade inte så lite på soffan. Konstigt att Ryan inte har väckt honom än. 

- Vem är killen? Frågade jag spydigt till Ryan som tittade på mig och ned på honom. Han ryckte på axlarna och slog till killen på ryggen så han med ett ryck vaknade till och tittade runt sig. 

- Gå hem, sa Ryan och nickade mot dörren, killen fick en chockad min och ställde sig snabbt upp, vilket han egentligen inte borde gjort för nu tömde han sitt innehåll på golvet mitt framför Ryan som fick en irriterad min. Jag gav ifrån mig ett högt skratt åt båda av dem och visade dörren åt den spinkiga killen, men en äcklad min gick han sakta ut genom den och nu var det jag, Ryan och städerskorna kvar. 

- Vad hände med Jennifer igår? frågade jag och försökte gömma hur irriterad jag egentligen var på honom, han svarade inte mig utan fortsatte att spela, jag höjde på ögonbrynen och gav honom ett flin. Han gillade henne. 

- När började du gilla pluggisar? sa jag och fick Ryans uppmärksamhet, han pausade spelet och tittade på mig med chockade ögon. 

- Sedan pluggisar ser ut så, dessutom, hur hon dansade igår visar att hon inte bara är en pluggis, sa han och visade en av städerskorna att städa upp spyan framför honom, han gjorde en äcklig min och ställde sig upp, sedan började han gå mot köket, jag satte armarna i kors och följde snabbt efter honom.

- Jag kommer få henne, sa han sedan och jag himlade på ögonen åt honom. 

- Hon har väl redan sagt nej en gång till dig, tror du inte att hon gör om det? Jag tittade på när Ryan tog fram ett glas och hällde upp cola innan han tog en stor klunk, han skakade på huvudet och log mot mig. 

- Tjejer gillar när man räddar dem, jag hjälpte henne igår och hon kommer säga ja nästa gång, han såg så övertygad ut att jag höll på att börja gapskratta åt honom. 

- Hon kommer inse att du bara vill ha henne för sex, sa jag med ett flin och såg hur Ryan började bli irriterad på mig. 

- Jag vill inte ha henne för sex, hon är... gullig, sa han och tog en till klunk, jag höjde ännu en gång på ögonbrynen och nickade mot honom. 

- Och sexig, lade han till, jag tittade ned på det smutsiga golvet och upp på honom igen, med ett flin försökte jag gömma hur gärna jag skulle vilja att han backade undan från henne. 

- Säg till när du fått henne att säga ja, sa jag och vände mig om för att gå ut ur hans hus, jag log nöjt åt mig själv och min kommentar. Han kommer aldrig att få henne, inte när jag håller koll på henne. 

 

Med en ryckning öppnade jag ögonen och tittade upp i taket, jag kunde svagt höra hur väckarklockan ringde inne hos Julie och snart började min också att låta. Jag stängde av den och satte mig sakta upp, solen sken svagt i en liten öppning av gardinerna vilket gjorde så jag kisade för att vänja mig vid ljuset. 

- Är du va.. Ja, det var du, sa mamma som hade öppnat min dörr, hon gav mig ett leende och var påväg att säga någonting till mig när Julie kom ut genom hennes dörr, mamma tittade på henne och tillbaka på mig. 

- Jag kommer hem sent ikväll, vi har mycket att göra på jobbet, men det finns värmemat i kylen, så ni slipper laga mat ikväll, sa hon och gav Julie en snabb blick, jag nickade mot henne och ställde mig upp för att öppna gardinerna. Sedan gick jag till min garderob och letade upp något att ha på mig. Jag tog fram ett par ljusa jeans och en vit t-shirt tillsammans med en marinblå tunn jacka, sedan la jag också fram lite smycken som skulle passa till. Jag lockade till mitt hår och satte på lite smink innan jag satte på kläderna och tog mina saker innan jag sprang ned till nerdervåningen. Jag hällde upp lite yoghurt och flingor till mig och satte mig sedan ned och började lugnt äta min frukost, efter bara några minuter kom Julie ned och tog en frukt för att äta till frukost, jag tittade på henne med höjda ögonbryn och sedan ned på äpplet som hon hade tagit från fruktskålen. 

- En frukt? sa jag och hon ryckte på axlarna och satte sig ned mittemot mig, jag skakade på huvudet åt henne. 

- Jag är inte sugen på frukost, okej? svarade hon och tog en tugga av det gröna äpplet, jag tittade på henne och suckade en tyst suck. 

- Det är i alla fall bättre än inget! lade hon till, jag skrattade åt henne och fick en oskyldig min. 

- Okej! Jag bara undrade, sa jag och log mot henne, hon besvarade mitt leende och tog fram sin mobil för att antagligen läsa på meddelandet hon hade fått medans jag fortsatte att äta på min frukost.

---

 Nu har ni börjat få lite ur Justin's Perspektiv också, vad tycker ni om det? 

- Här! Skek Maya och gav oss varsin öl som hon hade hämtat medan jag befann mig i mina tankar, jag tog emot den med ett leende och tittade på Julie som var lika chockad som jag av det enorma rummet vi stod i. Även om det var massvis av tonåringar som dansade runt och hade kul kunde man se hur rummet såg ut, jag hade aldrig trott att jag skulle få se ett sådant hus som detta. Det var massor av spotlights som visade den beiga färgen på väggarna, den vita soffan var täckt med plast så man antagligen inte skulle spilla på den och runt utrymmet där alla dansade stod det bord där det var fullt av både öl och starkare drycker, men även om det såg bra ut skulle det säkert se ännu bättre ut när man stod här i lugn och ro utan musik eller människor som skymde ens syn. Hela rummet såg väldigt lyxigt ut och man såg nästan prislapparna hänga från alla dyra saker, hur vågade han ha en fest härinne?

Brody och Maya hade gått ut på dansgolvet och började dansa mitt framför ögonen på mig, jag log mot dem och tittade på Julie som har sin uppmärksamhet på människor som pratade med varandra med hög ton, mina ögon fastnade på alla som dansade. Jag såg en kille som dansade för fullt och råkade slå till alla runtomkring sig, men det verkade inte bry honom eller de som blev slagna. Jag skrattade åt dem och fortsatte titta, mina ögon fastnade återigen på en kille. Men denna gången blev jag lite nervös, Ryan stod och pratade med hans vänner med ena handen i fickan och i den andra höll han i en öl, jag fick ett leende på läpparna och försökte tränga bort den lyckliga känslan inom mig. Det var inte bra att börja tycka om en kille som är en av skolans värsta badboys, dessutom jobbar jag med Justin Bieber skolans andra ännu värre badboy på SO:n, kan det bli värre? 

 

Efter att jag hade stått och glott i mer än en kvart bestämde jag mig för att gå ut på dansgolvet och hitta någon att dansa med, nästan precis när jag började dansa började en annan kille som jag inte alls kände igen dansa med mig och våra röelser passade perfekt till varandras och till musiken, jag mötte knappt hans ögon eftersom vi bara dansade för fullt. Jag kände hur glädjen spreds i min kropp av att dansa på detta viset igen, tätt intill varandra och väldigt sexigt, han tog tag om mina höfter och jag rörde dem till musiken med snabb fart. Jag gick ännu mer tätt ihop med honom och glömde nästan bort att jag inte alls kände honom, jag vände mig om och skrattade åt att känna känslan av detta igen. Återigen rörde jag på höfterna och kände hans händer hårt fast på min midja, jag bet mig i läppen och började hoppa lite lätt med händerna i luften. Precis som många andra gjorde runt mig. Killen stannade mig och kramade om mig bakifrån med ett hårt tätt grepp, jag stelnade till och kände hans mun vid mitt öra. 

Ännu en till av tjejerna kom fram till mig och gav mig ett firtligt leende, jag besvarade det och bet mig i läppen medans jag tittade på hennes sexiga kropp som började röras till musiken. Hon drog med mig ut på dansgolvet och började dansa tätt intill mig, jag kände mig lite uttråkad eftersom jag hade gjort detta med minst 10 tjejer redan. Jag kände för något annat. 

När jag precis skulle gå ifrån henne såg jag Jennifer stå och dansa med en kille, jag himlade med ögonen på killen som hade händerna runt hennes mage, det där är inte dans. Plötsligt såg jag hur hon försöklte krångla sig ur hans grepp som bara blev hårdare och hårdare, hans händer kom längre upp ju mer hon kämpade emot. Jag kände hur mitt hjärta började pumpa av irritation, jävla idiot till kille. När jag precis skulle gå till dem och hjälpa Jennifer såg jag hur Ryan redan var där och hjälpte till, även då gick jag fram och ställde mig bakom Jennifer och tittade på henne. Varför bryr jag mig ens om henne? 

Jag kunde se hur hennes kropp slappnade av när greppet hade lossnat, min blick gled från hennes huvud till hennes kropp. Jag hade aldrig sett hennes kropp såhär innan, det såg inte dumt ut. 

Hon vände sig plötsligt om och hoppade till, jag mötte hennes ögon och såg hur pupillerna var stora av att jag hade skrämt henne. 

- Är du okej? kom det ut ur min mun, hon tittade bakom sig precis som om hon undrade om jag pratade med henne. 

- Eh, ja-a, sa hon och log ett vitt leende, jag nickade mot henne och tittade upp på Ryan och den anda killen, jag blev återigen irriterad på killen som hade försökt sig på Jennifer. Utan att säga ett till ord till Jennifer började jag gå mot dem, med bara några sekunder hade jag flyttat på alla i min väg och stod jämte Ryan som tittade på mig, sedan tittade jag på killen som hade en road min. Asshole. 

Jag stod framför spegeln och funderade på vad jag skulle sätta på mig, jag och Maya skulle åka till stan och shoppa lite idag eftersom vi ville umgås lite utan Brody. Dessutom kunde jag inte ungå från att tänka på gårdagen, hur både Justin och Ryan hade "hjälpt mig" på något sätt. Justin hade frågat om jag var okej, vilket gjorde mig lite chockad men på något sätt var det ganska skönt, att han faktiskt inte tyckte att jag var en dum bitch utan att han ville se om jag inte hade blivit skadad eller något. Det är vad jag tror och känner att han undrade. 

- Vem var det nu igen, Justin eller Ryan som tog bort den äckliga killen? frågade Julie som låg i min säng och tittade upp i taket, jag tittade bak på henne och tillbaka på spegeln där jag började fundera på kläderna igen. 

- Ryan, Justin undrade om jag var okej, sa jag och ångrade direkt att jag hade berättat för henne om vad som hade hänt, hon skulle prata om det i flera dagar. Jag suckade och nickade åt mina kläder, det var bara en dag i stan. inte något speciellt. Jag satte mig ned vid mitt sminkbord och lade på ett tunt lager av smink, sedan fixade jag till mitt hår lite snabbt innan jag tog mina grejer och joggade snabbt ned för trappan, Julie kom snabbt efter mig och satte sig ned jämte mamma vid köksbordet. Mamma satt lugnt och läste ett magazin när vi kom ned, hennes hår var slappt uppsatt i en knut och hon hade sina läsglasögon medans hon bläddrade lite då och då i tidningen. 

- Jag åker in till stan med Maya, det borde inte ta så långt tid, jag är hemma igen i eftermiddag, sa jag och tittade på mamma, hon mötte min blick med ett leende och nickade mot mig. 

- Okej, hur gick det på festen igår? frågade hon, jag tittade direkt på Julie som fick ett flin på läpparna, men en tyst suck log jag mot mamma och låtsades som om inget hände. 

- Bra, vi hade kul, sa jag och gick och satte på mina vita converse och min vita skinnjacka, sedan sprang jag tillbaka till köket och tittade på mamma och Julie som nu pratade om något om ett skolarbete som Julie höll på med. 

- Hejdå, sa jag snabbt och mötte deras blickar, mamma log mot mig och gjorde en snabb gest att jag skulle komma till henne, jag gick sakta fram till hennes stol och blev mjukt omfamnad av henne, jag skrattade och besvarade kramen. 

- Ha det så kul, sa hon sedan och jag nickade mot henne innan jag sprang ut genom ytterdörren, det ska jag ha. 

Jag hoppas ni tyckte om det, det börjar hända någonting mellan Ryan, Justin och Jennifer, men vad tror ni händer nu?

 

 

 

- Kanske om jag lär känna dig mer, jag har ju bara träffat dig två gånger, sa jag medans jag sken upp som en sol, det kändes riktigt bra att tacka nej till honom, inte bara för att han är Justins bästa vän utan för att jag kände på mig att han ville kämpa för mig. Så varför inte spela med?

 - Jag hörde att en kille i skolan ska ha en fest ikväll, sa Maya och tittade på mig och Brody med höjda ögonbryn, jag skrattade åt henne men jag kände mig nyfiken över hur festerna var här i Stratford, det kändes inte alls som om de skulle vara som de i New York.

- Vem? sade jag utan att tänka mig för, Maya log mot mig och tittade ned på sanden och upp igen med en oskyldig min. 

- Egentligen vill jag inte gå till hans fester men varför inte bara prova en gång, dessutom så är jag uttråkad och det var jätte längesedan jag gick på en sådan fest som han brukar göra, sa hon och pausade för att ta ett andetag. 

- Vem? frågade jag igen och Maya skrattade. 

- Ryan Butler, sa hon och log mot mig, jag kände hur hela jag hoppade till när jag hörde det bekanta namnet, Maya tog upp sin mobil och tittade på klockan. 

- Vad sägs som att vi möts 18.00 hos mig, hans hus är bara något kvarter bort? Eller känner du för att vara hemma en till kväll? frågade Maya och höjde ena ögonbrynet, jag skrattade och skakade på huvudet. 

- Visst, men om det händer något så är det helt klart ditt fel, kom ihåg det... Jag är inte hemma varje kväll, sa jag och rynkade pannan åt vad hon hade sagt till mig, hon himlade med ögonen och nickade mot mig medan hon mimade ett"okej", jag skrattade åt henne och tittade på Brody som såg frånvarande ut. 

- Är det okej med dig? Frågade jag och han ryckte till, han tittade på mig med chockade ögon. Jag log mot honom. 

- Hänger du med till Ryan Butlers fest ikväll? Vi möts hos Maya klockan 18.00? Sa jag och såg att han hade förstått, Brody nickade mot både mig och Maya.

- Okej. 

 

Jag satt på sängen och försökte hitta något att sätta på mig till festen, för bara en halvtimme sedan hade vi gått hem från stranden och det var klockan 17.00 och nu var den halv 6, jag har bara en halvtimme att hitta kläder, fixa håret och få på lite smink. Även om det egentligen inte är så speciellt, eftersom det bara är Ryan, Justin och många andra väldigt dömande killar som kommer vara där. Nejdå, jag kan ha pyjamas...

- Jen, kan du kör... Sa mamma men avbröt sig när hon såg att jag satt och tittade rakt in i min fulla garderob, jag kunde höra ett svagt skratt och snart satt hon jämte mig med blicken riktad mot samma håll som mig. Garderoben. 

- Jag tänkte fråga om du ville köra till stan och handla lite, eftersom vi nästan har tomt men nu när jag ser att du inte kommer vara hemma ikväll så ändrar jag mig, vart är du påväg, och vem är killen? Frågade mamma och mötte min blick, jag höjde ögonbrynen och gav ifrån mig en tyst suck.

- Jen, jag har också varit tonåring och känner igen när man har svårt att välja eftersom man vill vara speciellt fin, för en pojke, sa hon och jag skrattade åt henne.

- Det finns ingen "pojke" och jag ska på en fest som en kille i skolan håller i, svarade jag och tittade tillbaka in i min garderob, i ögonvrån kunde jag se hur mamma log mot mig och ställde sig upp. 

- Jag tror inte att Julie ska göra något ikväll, eftersom jag ska till kontoret kanske du kan ta med din lillasyster, dessutom får ni inte komma hem försent, sa hon och höjde ögonbrynen åt mig, jag skrattade åt min mamma när hon försökte låta allvarlig men om man ska vara ärlig så kommer vi säkert komma hem före henne, jag nickade sedan mot henne.

- Jag kan fråga henne, sa jag och ställde mig upp medan jag fortfarande hade blicken på kläderna som hängde framför mig, jag såg plötsligt en vit tunn sommarjacka som jag inte använt på länge, jämte hängde ett marinblått linne, jag gick närmre kläderna och lade dem på sängen. Med en snabb rörelse satt jag på huk och rotade runt bland mina shorts och hittade ett par som passade perfekt till, efter att jag lagt allt på sängen gick jag till Julies dörr och knackade försiktigt på, jag kunde höra ett svagt "ja" och sedan stod jag inne i hennes rum och försökte få med henne till Ryans fest. 

- Du kanske inte vill men jag, Maya och Brody ska på en fest och om du vill slippa vara ensam hela kvällen tänkte jag att du kanske ville hänga med, frågade jag och såg på Julies frågande min, hon fick ett litet leende på läpparna och nickade. 

- Om en halvtimme ska vi mötas utanför Mayas hus, sa jag och fick en "okej" nickning av Julie, för att slippa en lite pinsam tystnad gick jag tillbaka in på mitt rum och rynkade ögonbrynen av hur jag var mot min syster, jag borde vara med "storasyster" aktig, men eftersom hon bara är ett år yngre än mig så känns det lite konstigt. 

 

Efter att jag plattat mitt hår, fixat smink och satt på mig kläderna väntade jag på Julie nere vid dörren, jag hade ropat på henne i 10 minuter och även nu fick jag lite panik, när det var 5 minuter kvar, det är alltid bäst att vara tidig. 

Plötsligt hördes det steg i trappan och jag pustade ut, vi hann i tid ändå, Julie kom fram till mig och hade ett glatt ansiktsuttryck. Jag log tacksamt mot henne eftersom hon inte tog för långt tid på sig. 

- Är du klar? Frågade jag och Julie nickade och steg ut ur dörren, jag låste och sedan gick vi till grannhuset. Maya och Brody stod redan och väntade på oss och jag fick en pirrig känsla i magen, jag älskade att gå på fester, speciellt i New York. Där festade jag varannan helg, jag verkligen älskade det och detta kommer vara min första fest här i Stratford. Jag hoppas att den blir lyckad. 

Det tog ungefär 10 minuter att gå till Ryan, men när vi kom fram blev jag nästan lite chockad över hur stort hans hus var, nästan dubbelt så stort som vårat. 

- Åh, ja, detta kallas fest, sa Maya och log mot oss medans musiken dånade i våra öron. Bara nu kunde jag höra den dunkande musiken som hördes över hela kvarteret, i fönsterna kunde man se folk som njöt av livet medans de dansade för fullt med sprit i händerna, jag hade fel när jag trodde att Stratford festar skulle vara annorlunda. De känns ganska lika New Yorks när jag ser det från rätt perspektiv.

Medans vi började röra oss in mot festen fick jag syn på en bekant kille i ögonvrån, han steg ut ur bilen med några tjejer och jag kände igen allihop, gänget som följer efter honom vart han än går. Jag blev lite irriterad när jag såg honom trycka in tjejerna tätt intill sig och lägga armarna runt deras axlar, han är en bättre person. Det känns fel att han är en Playboy, någonstans därinne måste han ha några känslor. Jag tittade förbi Justin till några som sprang ut från huset med spritflaskor i händerna. De tittade på varandra och började sedan gapskratta. Jag himlade med ögonen åt dem och gick in i huset med alla andra. 

Skratt, prat, rop och musik fyllde mina öron. Jag kunde nästan känna hur alla hade kul härinne, det kanske var på grund av alla ölburkar som stod på nästan varenda bord som jag såg men det kändes ändå kul att stå här utan att ens ha tagit en öl, och ha roligt.  Jag har aldrig blivit full, även om jag har festat mycket så vet jag mina gränser och jag skulle aldrig kunna komma hem mitt i natten och vara onykter. Speciellt inte när ens mamma var uppe halva natten för att skriva klart ett projekt, men även om jag inte drack mig förvirrad så hade jag kul på fester. Det är en riktig fest för mig. 

---

 Detta blev inte så långt eftersom jag ville sluta innan någonting speciellt kommer hända, dessutom så har jag gjort så gott jag kunnat de här senaste dagarna för att få fram det så snabbt som möjligt. Men enligt min åsikt tycker jag inte att det är så himla dåligt, det enda som är lite trist är at jag lätt förlorar inspirationen. men jag ska förbättra mig, jag ska börja skriva på nästa direkt. Så jag hoppas att det kapitlet snart kommer ut också!

 

 

Jag vet att kapitelt inte har kommit ut än men anledningen till det är att jag har mycket att göra med skolan och min fritid, jag gör så gott jag kan men just nu har jag också lite problem med att skriva, det passar inte in, även om jag försöker så tar det tid just denna perioden, jag är ledsen över det. Men jag kan inte göra mer än att försöka skriva så gott jag kan, vilket jag försöker att göra. 

---

 Det tog så långt tid! Jag vet det och jag är riktigt ledsen, men jag har gjort så gott jag har kunnat och nu har ni fått det, kanske inte världens roligaste men något händer i det och vad tror ni händer härnäst?

 

Kom ihåg att skriva kommentarer, för nästa kapitel är det 5 st och jag vet att ni är där och att ni kan skriver en liten kommentar hjälper också till! :)

Halva dagen hade gått och nu satt jag, Julie, Maya och Brody i matsalen och pratade om allt från vad det skulle bli för mat imorgon och vad jag och Julie tyckte var en bra dejt. 

- Jag menar, en bra dejt ska ju vara romantiskt och nervös, man ska inte gå på bio eller något osocialt, man går ju på dejt för att lära känna varandra... ellerhur? sa jag och åt lite till av min mat, Maya log mot mig och nickade medans hennes blick gick runt över hela bordet. 

- Jag håller med, man ska ju prata på en dejt, inte bara sitta och titta på en långtråkig film, sa Maya och drack lite av hennes juice, både Julie och Brody nickade åt oss. 

- Okej, men jag tycker fortfarande att bio är ganska romantiskt, man kan ju hålla handen och... titta på film, sa Julie och skrattade åt sig själv, jag log mot henne och såg i ögonvrån hur Maya och Brody också skrattade åt vad hon hade sagt. 

- Jaja, i alla fall så har jag planerat något extra speciellt för oss idag, sa plötsligt Brody och gav Maya en kyss, jag log mot dem och tittade på Julie som också hade "aww" blicken.

- Eftersom jag lovade mr. Smith att inte komma försent en gång till måste jag verkligen gå nu, vi ses senare, jag kommer till dig och hjälper dig med håret sen, sa jag och ställde mig upp och gav Maya en blick, hon log mot mig och tog Brodys hand medans de båda fortsatte att äta. Julie ställde sig upp jämte mig med höjda ögonbryn. 

- Kommer du inte ihåg att jag också har SO nu? Jag sa ju det till dig för bara någon minut sedan, sa hon medans vi lämnade av våra tallrikar och glas,  jag tittade på henne och kom plötsligt ihåg vad hon hade sagt.

- Juste, vi började prata om dejter och allt... jag glömde bort, sa jag och log mot henne, hon skakade på huvudet och började gå mot hennes skåp, jag följde snabbt efter och bara någon minut senare satt vi i klassrummet medans vi väntade på att alla elever skulle komma in, det gick förvånadsvärt snabbt och snart var hela klassen samlade och våran SO lärare hade börjat prata. 

- Eftersom jag vet hur mycket ni redan har lärt er om andra världskriget kommer jag dela upp er i grupper på 2 där ni i 4 veckor kommer få jobba tillsammans med uppgifter och i arbetets slut kommer ni få lämna in en uppsats om det ni har lärt er, och som hjälp, om ni har sovit på lektionerna, så har ni eran partner, sa mrs. Jane och tittade på var och en av oss, jag blev lite nervös eftersom jag knappt kände någon här men jag fick också lite hopp eftersom Julie var här och det kan vara en pytte liten chans att jag kommer få vara med henne. 

- Okej, jag läser upp era namn så får ni sätta er bredvid varandra, Sarah och Daniel, Emily och James, Sandra och Nick... 

Jag lyssnade knappt på vad hon sa tills jag hörde mitt namn ropas upp. 

- Jennifer och Justin, sa hon, medans min blick gick genom hela klassrummet funderade jag en stund över vem Justin kunde vara, när jag såg en bekant kille med brunt hår och vitt leende kom jag ihåg vem det var. Justin Bieber, han som jag mötte utanför rektorns kontor. Det verkade inte som att han hörde eftersom han satt och flörtade med en tjej bakom honom men jag kunde inte hjälpa att se hur många blickar som drogs till mig. Antagligen eftersom den nya tjejen fick vara med den snygga killen i klassen, i 4 hela veckor, inga byten. Lyckos mig. 

- Okej, sätt er bredvid varandra så ska jag ge er frågorna och lite mer info, sa hon och någon sekund efter var hela klassrummet i kaos, alla hade börjat prata och skratta medans jag fortfarande satt och kunde inte fatta att jag hade fått honom. 

- Jennifer, din partner var Justin, hörde jag Mrs. Jane säga mitt bland alla röster, jag tittade upp och såg henne tittade på mig med ett leende, jag besvarade det och ställde mig upp med mina saker i händerna och började gå till den tomma bänken bredvid Justin. När jag såg på honom verkade han vara helt fast i sin mobil för att märka mig men när jag satte mig bredvid honom tittade han upp och jag mötte de hasselbruna ögonen, han gav mig samma flin som igår och lade sin mobil på bänken, jag satte mig försiktigt jämte honom och tittade på alla som nu hade funnit sin plats. 

- Okej, som sagt kommer ni få skriva en uppsats men nu kommer ni få jobba stenhårt med frågor som behöver vara svarade om ni ens kommer klara av att skriva den, här är 5 frågor som måste vara klara under denna veckan, nästa vecka kommer ytterligare 5 frågor, ni ska utvecka era svar så gott som möjligt för att få bättre betyg, så ni måste ha bra samarbete och ni måste också lägga ned mycket tid på att söka och svara. Har jag nämt att ni måste kunna det också? mrs. Jane lät väldigt sträng men hennes ansiktsuttryck gjorde hela uppgiften lättare, även om jag hade skolans badboy jämte mig som knappast ville hjälpa mig att få upp mina betyg. 

Hon delade ut frågorna och sedan satte hon sig på sin stol bakom sin bänk med en nöjd min, alla andra hade börjat prata medans jag och Justin satt och var otroligt tysta, för att avbryta den pinsamma tystnaden harklade jag mig och läste frågorna, Justin satt uttråkad på sin stol och höll på med sin mobil, han snurrade runt den, lade den upp och ned. Det märkes verkligen hur han tyckte att detta var tråkigt. 

- Okej..sa jag men avbröt mig, jag visste inte alls vad jag skulle säga, istället tittade jag på Justin som vände sig mot mig, hela hans uttryck gjorde mig nervös. Han gav ifrån sig ett leende och nickade, sedan vände han sig om och började prata med någon kille bakom oss. Jag suckade och började söka svaren på min mobil. 

- Justin, sa mrs. Jane medans hon gick mot oss, Justin tittade på henne med ett flin och lutade sig tillbaka på stolen, hon stannade vid vårat bord med armarna i kors över bröstet. 

- Detta är en uppgift där ni ska samabeta, den är inte individuell, sa hon och höjde ögonbrynen åt Justin. Han hade slutat le och nickade mot henne, men han såg fortfarande road ut.

- Okej, börja jobba, fortsatte hon och gick till nästa bord, jag mötte Justins blick och tittade sedan ned i pappret igen, jag kunde fortfarande känna hans blick på min kind men struntade i att se på honom, jag ville inte se hans flin. 

Tycker ni att kapitlerna är tillräckligt långa? 

Jag har inte långt kvar alls, bara lite till + bilder sedan lägger jag ut det till er. Men ha tålamod, jag har fritid och skola också! :)

Mamma parkerade bilen utanför vårat nya hus och jag orkade knappt öppna ögonen för att ens se på det, jag hade för många tankar i huvudet om våran flytt, att lämna Dylan och mina vänner och att jag skulle börja i en helt ny skola imorgon, med helt nya människor som jag aldrig träffat förut. Jag kände hur Julie petade på mig och jag öppnade irriterad ögonen och tittade på henne, hon såg lika trött ut som jag och då förståd jag att hon inte skulle reta mig, utan att hon faktiskt ville hjälpa mig att vakna så vi kunde komma in i huset och komma igång. Utanför kunde jag se mamma som jobbade med att ta ned sin resväska från bagaget och ett litet leende prydde mina läppar. 

- Jag kommer, sa jag och tittade på Julie igen som fortfarande gav mig ett trött blick, hon nickade och gick ut från bilen med en snabb rörelse. Jag gjorde samma sak och hämtade min resväska från bilens trånga utrymme därbak, jag kunde svagt höra hur folk pratade med varandra i området och jag kände en svag dogt av hav som gjorde så jag blev nyfiken på om vi bodde nära stranden. Jag tittade mig snabbt omkring innan jag började dra min väska bakom mig och försökte hålla uppe min handväska på min axel. 

- Ni får välja era egna rum, men snälla tjejer, håll sams, sa mamma och gav oss blickar som vi båda nickade åt men glömde sedan bort när mamma låste upp dörren och vi kom in i vårat nya hus.

Det kändes som om hakan låg nere på golvet när jag hade kommit in, det var så stort och vackert att titta på och det kändes inte alls som om jag skulle bo här.

Mamma tittade runt omkring sig medans hon log ett stort nöjt leende, jag kunde se på henne att hon också såg lite chockad ut över att hur konstigt det kändes. Innan jag fortsatte gå upp och titta på sovrummen gav jag en snabb blick på baksidan av huset, en stor trädgård med stenstigar som ringlade sig över hela området. Det fanns en liten plas där man kunde sitta och äta, det fanns också en eldstad och några soffor som såg väldigt bekväma ut. Det var mycket blommor och grönt och det kändes inte möjligt att ha en sådan fin trädgård, det enda jag har haft som trädgård innan har varit en gräsmatta med träd lite här och var.

Efter att jag tittat klart på trädgården gick jag uppför trappan och längtade lite efter att se alla mina altenativa sovrum, jag sprang mot den första dörren och framför mig såg jag en tråkig vanlig toa, jag skrattade lite åt mig själv och gick hoppfullt till nästa dörr. Jag möttes av det första sovrummet men när jag tittade in hade Julie redan lagt sig ned på sängen och somnat. Jag log lite svagt och fortsatte till nästa dörr och som tur var så var sovrummet tomt och jag kände på mig att mamma var i det som var kvar eftersom jag inte hade sett henne på nedervåningen, jag la ned mina väskor på sängen och undersökte rummet. Väggarna var i trä och jag blev lite chockad över hur stort det var, sängen var otroligt stor så det kändes som om hela min familj skulle få plats där i. Jag hade också en liten balkong med utsikten över havet, då förstod jag att jag hade rätt innan när jag kände havsdoften. Jag satte mig på sängen och tog in allt jag just sett och ändå hade jag inte sett hela huset, det var svårt att tänka sig att vi faktiskt skulle bo här från och med nu. Mitt i alla mina tankar hörde jag en knack på dörren och snart kom mamma in med ett leende, jag besvarade hennes leende och tittade runt omkring mig ännu en gång. 

- Vad tycker du? Jag tror Julie bara tog det första hon såg för hon har redan somnat, dessutom tror jag att detta rummet är mest i din stil? Mamma satte sig ned brevid mig och tittade sig snabbt runt, jag nickade och följde hennes blick runt i sovrummet. 

- Jag gillar det, svarade jag och mamma tittade på mig och fick en orolig min, jag suckade tyst för mig själv och kände på mig att hennes "jag är ledsen över detta" samtal snart skulle komma. 

- Jen, jag är ledsen att du behövde lämna alla dina vänner, men tror du inte att du hittar vänner här med? Mamma la sin hand på min axel och jag tittade upp på henne. 

- Mamma, kan vi ta det någon anna gång? Jag måste verkligen ta en dusch och packa upp alla mina saker, sa jag snabbt och ställde mig upp och öppnade min resväska, där i var allt en enda röra och jag orkade knappt tänka på att hänga upp alla mina kläder och packa upp mina saker. 

- Jen.. Började mamma men jag gav henne en blick så hon inte skulle börja prata igen, hon suckade och nickade.

- Okej...men kom ihåg att resten av dina saker kommer imorgon, lastbilen blir lite sen, sa mamma och ställde sig upp och gick, jag kunde se i ögonvrån hur hon rynkade ögonbrynen och såg väldigt orolig ut. Jag nickade och tog ut lite kläder från väskan, när mamma hade gått ut från mitt rum lutade jag mig mot sängen och tog upp min mobil. Inget sms, inget missat samtal. Jag suckade och lade mobilen på sängen medans jag tog fram nya kläder som jag skulle ta på mig efter jag duschat. 

 

Efter duschen och lite upphängning av mina kläder gick jag ned till resten av familjen som var på nedervåningen, det lät inte som om de var ensamma, det hördes flera olika röster som pratade med varandra. 

- Ja, vi bodde i New York innan och det är lite olikt här, hörde jag mamma säga, jag stannade nedanför trappan och kikade in i vardagsrummet, där satt Julie, mamma och 3 andra personer. Jag fick en känsla av att gå upp på mitt rum igen och vänta tills de hade gått men när jag hade bestämt mig för att göra det var det redan försent. Mamma hade sett mig. 

- Jennifer, träffa våra nya grannar, Sarah och Stefan Adamson och deras dotter Maya, sa mamma och tittade på familjen som mötte min blick. Maya såg ut som att vara i min ålder medans hennes mamma och pappa såg ut som att vara i 40 års åldern. 
- Hej, sa jag med ett leende och gick fram till dem, jag hälsade på alla och satte mig sedan ned jämte Julie. 

- Jag hoppas ni kommer trivas här, det är ett väldigt lugnt område och skolan ligger bara några minuter härifrån, sa Sarah och log mot oss, mamma nickade och tittade på mig och Julie med en nöjd min. 

- Så, våran familj har en liten tradidion att bjuda alla våra nya grannar på middag, om ni vill såklart, sa Stefan och log mot oss, mamma fick en lite chockad min men log ett stort leende. 

- Oj... men det låter väl bra, ellerhur tjejer? frågade mamma och både jag och Julie nickade på samma gång, Mamma tittade tillbaka på familjen Adamson och log stort mot dem. 

- Vad sägs som klockan 6? Sarah höjde ögonbynen och mamma nickade och tittade lite snabbt på oss, jag kände egentligen inte alls för att äta middag hos några främlingar men vad gör man inte för sin mamma. 

- Det blir perfekt, svarade mamma och lutade sig tillbaka i soffan. Nu var det bestämt, vi skulle inte ha en ledig kväll ikväll i alla fall. 

---

 Så, första kapitlet uppe och vad tycker ni? Verkar den bra?