2013-12-31 | 17:41:26 | Kategori: Meant To Be

Chapter 1 - Pilot

 
Mamma parkerade bilen utanför vårat nya hus och jag orkade knappt öppna ögonen för att ens se på det, jag hade för många tankar i huvudet om våran flytt, att lämna Dylan och mina vänner och att jag skulle börja i en helt ny skola imorgon, med helt nya människor som jag aldrig träffat förut. Jag kände hur Julie petade på mig och jag öppnade irriterad ögonen och tittade på henne, hon såg lika trött ut som jag och då förståd jag att hon inte skulle reta mig, utan att hon faktiskt ville hjälpa mig att vakna så vi kunde komma in i huset och komma igång. Utanför kunde jag se mamma som jobbade med att ta ned sin resväska från bagaget och ett litet leende prydde mina läppar. 
- Jag kommer, sa jag och tittade på Julie igen som fortfarande gav mig ett trött blick, hon nickade och gick ut från bilen med en snabb rörelse. Jag gjorde samma sak och hämtade min resväska från bilens trånga utrymme därbak, jag kunde svagt höra hur folk pratade med varandra i området och jag kände en svag dogt av hav som gjorde så jag blev nyfiken på om vi bodde nära stranden. Jag tittade mig snabbt omkring innan jag började dra min väska bakom mig och försökte hålla uppe min handväska på min axel. 
- Ni får välja era egna rum, men snälla tjejer, håll sams, sa mamma och gav oss blickar som vi båda nickade åt men glömde sedan bort när mamma låste upp dörren och vi kom in i vårat nya hus.
Det kändes som om hakan låg nere på golvet när jag hade kommit in, det var så stort och vackert att titta på och det kändes inte alls som om jag skulle bo här.
Mamma tittade runt omkring sig medans hon log ett stort nöjt leende, jag kunde se på henne att hon också såg lite chockad ut över att hur konstigt det kändes. Innan jag fortsatte gå upp och titta på sovrummen gav jag en snabb blick på baksidan av huset, en stor trädgård med stenstigar som ringlade sig över hela området. Det fanns en liten plas där man kunde sitta och äta, det fanns också en eldstad och några soffor som såg väldigt bekväma ut. Det var mycket blommor och grönt och det kändes inte möjligt att ha en sådan fin trädgård, det enda jag har haft som trädgård innan har varit en gräsmatta med träd lite här och var.
Efter att jag tittat klart på trädgården gick jag uppför trappan och längtade lite efter att se alla mina altenativa sovrum, jag sprang mot den första dörren och framför mig såg jag en tråkig vanlig toa, jag skrattade lite åt mig själv och gick hoppfullt till nästa dörr. Jag möttes av det första sovrummet men när jag tittade in hade Julie redan lagt sig ned på sängen och somnat. Jag log lite svagt och fortsatte till nästa dörr och som tur var så var sovrummet tomt och jag kände på mig att mamma var i det som var kvar eftersom jag inte hade sett henne på nedervåningen, jag la ned mina väskor på sängen och undersökte rummet. Väggarna var i trä och jag blev lite chockad över hur stort det var, sängen var otroligt stor så det kändes som om hela min familj skulle få plats där i. Jag hade också en liten balkong med utsikten över havet, då förstod jag att jag hade rätt innan när jag kände havsdoften. Jag satte mig på sängen och tog in allt jag just sett och ändå hade jag inte sett hela huset, det var svårt att tänka sig att vi faktiskt skulle bo här från och med nu. Mitt i alla mina tankar hörde jag en knack på dörren och snart kom mamma in med ett leende, jag besvarade hennes leende och tittade runt omkring mig ännu en gång. 
- Vad tycker du? Jag tror Julie bara tog det första hon såg för hon har redan somnat, dessutom tror jag att detta rummet är mest i din stil? Mamma satte sig ned brevid mig och tittade sig snabbt runt, jag nickade och följde hennes blick runt i sovrummet. 
- Jag gillar det, svarade jag och mamma tittade på mig och fick en orolig min, jag suckade tyst för mig själv och kände på mig att hennes "jag är ledsen över detta" samtal snart skulle komma. 
- Jen, jag är ledsen att du behövde lämna alla dina vänner, men tror du inte att du hittar vänner här med? Mamma la sin hand på min axel och jag tittade upp på henne. 
- Mamma, kan vi ta det någon anna gång? Jag måste verkligen ta en dusch och packa upp alla mina saker, sa jag snabbt och ställde mig upp och öppnade min resväska, där i var allt en enda röra och jag orkade knappt tänka på att hänga upp alla mina kläder och packa upp mina saker. 
- Jen.. Började mamma men jag gav henne en blick så hon inte skulle börja prata igen, hon suckade och nickade.
- Okej...men kom ihåg att resten av dina saker kommer imorgon, lastbilen blir lite sen, sa mamma och ställde sig upp och gick, jag kunde se i ögonvrån hur hon rynkade ögonbrynen och såg väldigt orolig ut. Jag nickade och tog ut lite kläder från väskan, när mamma hade gått ut från mitt rum lutade jag mig mot sängen och tog upp min mobil. Inget sms, inget missat samtal. Jag suckade och lade mobilen på sängen medans jag tog fram nya kläder som jag skulle ta på mig efter jag duschat. 
 
Efter duschen och lite upphängning av mina kläder gick jag ned till resten av familjen som var på nedervåningen, det lät inte som om de var ensamma, det hördes flera olika röster som pratade med varandra. 
- Ja, vi bodde i New York innan och det är lite olikt här, hörde jag mamma säga, jag stannade nedanför trappan och kikade in i vardagsrummet, där satt Julie, mamma och 3 andra personer. Jag fick en känsla av att gå upp på mitt rum igen och vänta tills de hade gått men när jag hade bestämt mig för att göra det var det redan försent. Mamma hade sett mig. 
- Jennifer, träffa våra nya grannar, Sarah och Stefan Adamson och deras dotter Maya, sa mamma och tittade på familjen som mötte min blick. Maya såg ut som att vara i min ålder medans hennes mamma och pappa såg ut som att vara i 40 års åldern. 
- Hej, sa jag med ett leende och gick fram till dem, jag hälsade på alla och satte mig sedan ned jämte Julie. 
- Jag hoppas ni kommer trivas här, det är ett väldigt lugnt område och skolan ligger bara några minuter härifrån, sa Sarah och log mot oss, mamma nickade och tittade på mig och Julie med en nöjd min. 
- Så, våran familj har en liten tradidion att bjuda alla våra nya grannar på middag, om ni vill såklart, sa Stefan och log mot oss, mamma fick en lite chockad min men log ett stort leende. 
- Oj... men det låter väl bra, ellerhur tjejer? frågade mamma och både jag och Julie nickade på samma gång, Mamma tittade tillbaka på familjen Adamson och log stort mot dem. 
- Vad sägs som klockan 6? Sarah höjde ögonbynen och mamma nickade och tittade lite snabbt på oss, jag kände egentligen inte alls för att äta middag hos några främlingar men vad gör man inte för sin mamma. 
- Det blir perfekt, svarade mamma och lutade sig tillbaka i soffan. Nu var det bestämt, vi skulle inte ha en ledig kväll ikväll i alla fall. 

 Så, första kapitlet uppe och vad tycker ni? Verkar den bra? 
3 Kommentarer för mer!
 
 
 
Postat av: Hanna

den verkar hur bra som helst! :)

2013-12-31 @ 22:35:44
Postat av: Anonym

den verkar allt bra! gott nytt år på dig

Svar: Desamma! :)
Ida Larsson

2014-01-01 @ 02:26:31
Postat av: Anonym

peeeerf, men dedär med, området är vänligt lugn osv, har en känsla att den VERKLIGEN inte är lugn som hon trodde 😂✋ och till nästa kapitel kan du snälla förstora bokstäverna för jag läser från mobil och det är nästan omöjligt att läsa haha btw SKIIIT bra början ser fram imot resten!!!!

2014-01-01 @ 16:32:23
Postat av: felicia

Verkar vara en awesome novell! 👌😁😁

2014-01-01 @ 20:56:39
Postat av: Janaaaaa

Sjukt bra!

2014-01-01 @ 21:01:35
Postat av: Sarah

Jätte Bra!
Kapitlet kanske inte var jätte spännande men Aså sjukt bra För att vara första kapitlet :D
Bara en liten fråga i vilket pogram gör du dina bilder?

Svar: Nej, men de första kapitlen blir ju inte alltid så spännande! :)Jag gör dem i photoshop.
Ida Larsson

2014-01-02 @ 20:07:13
URL: http://mybiebslovestorys.blogg.se
Postat av: Sarah

Jätte Bra!
Kapitlet kanske inte var jätte spännande men Aså sjukt bra För att vara första kapitlet :D
Bara en liten fråga i vilket pogram gör du dina bilder?

2014-01-02 @ 20:16:24
URL: http://mybiebslovestorys.blogg.se

    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar: