Meant To Be - A Justin Bieber Novel

Chapter 1 - Goodbye, Stratford

Alexis Stanford - Lucy Hale

Becky Gale - Britt Robertson 

Alexis Stanford är 17 årig tjej som har stora drömmar, sedan hon var ett litet barn har hennes storebror James varit allt för henne. Hennes mamma Leila och pappa John jobbar väldigt mycket och hinner inte alltid med att prata med Alexis, och då blev James Alexis andra bästa vän. Hennes första bästa vän är Becky som hon har känt sedan barnsben, de är som systrar och många kallar dem för tvillingar. 
I 1 månad ska hennes klass åka på en skolresa till Paris, det händer mycket som förändrar hela hennes liv där men det som är värst är att hon inte visste vem som egentligen skulle förändra det…

 - Herregud, jag kommer dö! sa Becky tyst för sig själv, jag skrattade och tittade på henne. Hon satt och tittade ned i sitt knä och gungade fram och tillbaka. 

- Ta det lugnt, när du väl är där uppe kommer det vara hur roligt som helst, sa jag till henne, hon tittade upp på mig och skakade på sitt huvud. 

- Du kommer ju knappt ihåg din första gång, du var ju typ 3 år när du flög för första gången! sa hon och tittade runt sig så ingen hörde hur rädd hon var, jag skrattade ännu en gång och la min hand på hennes axel. 

- Du kommer sitta jämte mig och... du kommer inte att dö, sa jag och himlade med ögonen, hon nickade och tog ett ljupt andetag innan hon ställde sig upp och tog min hand. 

- Jag behöver en glass, sa hon och drog upp mig från stolen, hon tog hennes väska och började gå till den lilla affären som var närmast, om jag inte hade tagit hennes väska hade hon glömt den där. Typiskt henne.

Jag suckade och började gå efter henne, hon blev alltid hungrig när hon blev nervös. Jag vet att detta är hennes första gång men hon måste verkligen sluta äta när hon är nervös, det hon äter är bara godis eller glass och inte bara lite. 

När hon valde ut sin glass tittade hon på mig men jag bara skakade på huvudet. 

- Jag väntar tills flyget, sa jag innan hon fick sin glass som hon direkt började att äta upp, jag skrattade åt henne när hela hennes ansikte var fullt med chocklaglass. 

När hon själv märkte det började hon också att skratta och snart låg hennes glass på golvet, hennes min var verkligen svår att inte skratta åt men som tur var så kunde jag hålla mig. 

- Becky... sa jag och hon tittade upp på mig och snart fick både hon och jag ett leende på våra läppar, hon förstod äntligen att det bara var en glass som hon hade tappat. Inte hennes mobil. 

Efter att hennes ansikte var helt rent gick vi och satte oss vid våran Gate igen, det var bara några timmar kvar tills vi skulle gå in och jag kände verkligen inte för att shoppa eller bara gå runt och titta i olika affärer. 

- Äntligen hittade jag er! hörde jag James skrika bakom mig, jag vände mig om och såg honom med väskorna över hans axlar, jag skrattade och ställde mig upp. 

- Vi hittade inte dig heller och tyvärr... slutade vi att leta, sa jag och han skrattade åt mig, jag skrattade också och kramade om honom efter att han hade satt ned alla sina väskor. 

- Jag lovade att följa med till paris, även om jag får betala själv, sa han och jag log mot honom och kramade honom igen innan Becky gick fram till honom och kramade också om honom. 

- Jag lovar att detta kommer bli den konstigaste resan jag någonsin kommer vara med om, sa Becky och jag slog henne på armen men hon tittade på mig med seriös blick. 

- Du vet att jag är lite synsk, jag känner på mig det! sa hon och jag skrattade åt henne, hon skakade på huvudet och gick tillbaka och satte sig igen på hennes stol. Jag vände mig om till James som skratatde åt oss. 

- Så, vart är din klass? frågade han och jag tittade runt mig och snart märkte jag en hel grupp som nästan sov i sina stolar, jag pekade på dem och James skrattade. 

- Jag skulle ha märkt det om de inte var så tysta, sa han och tog upp sina väskor igen, jag skrattade och gick tillbaka till min stol med James efter mig. 
Han satte ned sin väska brevid sig och min väska brevid mig, han tog min handväska för att jag såklart glömde den hemma innan idag. Typiskt mig. 

- Mamma och pappa hälsade, de åkte iväg innan du vaknade, sa James och jag nickade åt honom men kände mig ledsen inuti. De är aldrig där när jag vaknar eller går och lägger mig, antingen kommer de hem för tidigt och åker för tidigt eller kommer hem försent och åker tidigt. 

- Jag vet att du blir ledsen av det, men de hälsade verkligen och de sa hejdå till dig ändå... när du sov, sa James och jag tittade på honom och snabbt ned i mitt knä. 

- Jag bara saknar att vara en hel familj, inte bara du och jag James, sa jag och han tittade på mig och nickade innan han pussade min panna och kramade om mig. 

- Jag vet, jag saknar det också, sa han, jag tittade upp på honom och suckade innan jag lutade mig tillbaka i stolen och väntade på att vi skulle få gå in i flygplanet. 

- Alexis, vi får gå på om 5 minuter, hörde jag James säga, jag öppnade ögonen och såg att jag satt mitt i flygplatsen. Jag satte mig snabbt upp och gnuggade mina ögon. 

- Okej, sa jag innan jag ställde mig upp, tog min handväska och ställde mig i kön. James och Becky kom efter mig med snabba steg.
Efter några minuters väntan gick vi in på planet och satte oss på våra platser, jag satt längst in till fönstret, sen kom Becky och sen James. Jag har alltid älskat att sitta vid fönstret så jag hade bytat med Becky som egentligen satt där, hon ville verkligen inte sitta där för att detta var första gången hon flög.

Plötsligt kände jag hur planet började skaka och vi började röra på oss, planet åkte en lång stund innan vi lyfte från marken och Becky spände sig så mycket så man knappt kunde röra henne utan att hon ryckte till. 

När vi väl var uppe kunde hon slappna av och då tyckte hon att det var roligt att flyga, jag skrattade och kände en längan av att vi om 10 timmar är i Paris...

---

Första kapitlet av min andra novell, vad tycker ni om det?

5 Kommentarer för mer!

 

skit bra början!<3 fortsätt så:)

Det är några saker som jag inte fattar
1. I "prologen" så står det att Chloe är hennes bästis men på "sidan"står det att hon heter Becky, det låter som jag är jätte dum men har du byt namn???
2. Är dom från Sverige eller någon annan stans??

Och så vill jag bara säga att det känns som att det kommer bli bra asså med novellen ;D

MEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEER

Meerr längtar :)

Ser fram emot din novell! Läs gärna min!

Sååååå bra.....!!!!!

Love u. <3