Meant To Be - A Justin Bieber Novel

Jag satte mig på bänken och tittade på när Becky frågade James massor av saker om mig men han bara ryckte på axlarna, jag skrattade lite och tog upp mobilen ur min väska och tittade om jag hade fått något SMS. Men det ända som visades var ett mejl som jag hade fått om någon skräpsida, jag gillar verkligen inte sidor som bara skickar mejl till en när man bara har klickat in sig där 1 gång. 

- Alexis, svara mig ärligt, vart har du varit dem här senaste 3 dagarna? sa Becky och väntade otåligt på ett svar. 

- Jag trodde du ville bli läkare, inte journalist, sa jag och log mot henne och skrattade, hon tittade surt på mig men suckade efter ett tag och gav upp.

- Vad kan vara så otroligt hemligt så du gömmer det för din bästa vän? sa Becky och jag kände skuldkänslor, jag ville bara berätta om min och Justins otroligt roliga 3 dagar, Vi var överallt där ingen såg oss, vi tittade på film utklädda till andra och vi åt på restauranger i ett hemligt rum. Så kul jag har haft dem här senaste 3 dagarna har jag aldrig haft i hela mitt liv, det var verkligen en upplevelse som jag verkligen vill vara med om igen. 

- Tro mig, Becky. Det är för ditt eget bästa, sa jag och log mot henne, hon nickade tillbaka och kramade om mig. 

- Jag vet att jag har varit knäpp och dum dem här senaste dagarna, jag har bara varit kär i tanken av... ja, du vet, sa Becky och jag nickade och skrattade. 

- Jag vet, sa jag och Becky fortsatte sitt babbel om hur ledsen hon var att hon inte har varit något roligt här i frakrike, jag förstår henne för att hon har längtat hem, haft flygrädsla och hon har ju träffat Justin Bieber. Becky är en människa som blir helt uppspelt bara hon ser eller hör en artist. Det har hon varit i hela sitt liv. 

Jag satt i min bil och trummade med fingret på ratten, jag funderade om jag skulle gå in på flygplatsen och säga hejdå till Alexis eller om jag skulle SMSa henne att komma ut. Hon kanske inte kan komma ut, det kanske är försent. Men jag lovade henne att säga hejdå innan jag åkte idag, det löftet måste jag hålla. 

Jag gick ut ifrån bilen och drog upp huvan för att ingen skulle se att det var jag, sakta men säkert gick jag in på flygplatsen och tog upp min mobil. 

"Jag är inne på flygplatsen, jag känner inte för att bara låta dig leva med ett hejdå på SMS. Vart är du?"

Jag skickade SMSet och satte mig ned på en bänk för att vänta på svar ifrån Alexis, hennes flyg skulle gå klockan 12 och nu var klockan 11. Jag hoppas hon svarar inom 1 timme, annars är det försent och det kan ta långt tid innan vi ses igen. Jag ska till L.A som jag egentligen skulle varit i nu och Alexis ska till stratford, hem tills sig själv. Jag antar att hon ska börja gå i skolan igen efter Frankrike och jag ska börja med stora intervjuer och konserter igen. Min Believe tour ska börja om 3 dagar, jag kommer alltså komma hem vid Julafton, min födelsedag och några dagar på 1-2 år, jag undrar verkligen hur Alexis kommer ta det.

Så länge kan jag knappt klara av att vara ensam utan Alexis, titta bara på mig nu. Jag vill ju träffa henne för att säga hejdå, jag har varit borta ifrån henne i 1 dag...

Plötsligt vibererade min mobil och jag tog upp den ur min ficka, svaret ifrån Alexis hade kommit. 

Jag skrattade åt Alexis, Den där saken man... scannar sig i... 

Jag började gå snabbt till säkerhetsscannern och ställde mig i kön, jag skulle nju ändå flyga med mitt eget plan.

Jag gjorde som jag alltid brukar göra, ta av mig min klocka, skärp och lite annat gjort av metall, jag var van vid det och det kändes som om jag skulle ut och toura igen.

 

Efter att jag var inne vid taxport och några affärer man kunde köpa lite souvenirer i gick jag och letade upp gate 12, det tog inte långt tid innan jag såg Alexis sitta och titta runt sig, tillslut stannade hon med blicken på mig och log stort. Hon ställde sig sen upp och gick in på familjetoan, jag efter en stund gick också in där och möttes av Alexis vackra leende. 

- Jag trodde att det skulle vara svårare att hitta dig, men eftersom du har en hoddie på huvudet så var det ganska lätt, sa hon och log stort och kramade om mig, jag besvarade hennes kram och pussade hennes panna. 

- Jag ville inte avslöja mig själv, men jag kunde inte vänta till att träffa dig, dessutom har jag något att säga till dig också, sa jag.

Jag tittade nyfiket och frågande på Justin när han tittade ned i golvet, jag kände på mig att detta inte skulle vara bra.

- Jag ska ut och toura om 3 dagar, sa Justin och jag tittade ledsamt ned på golvet...

 Ni får detta sent idag men ni fick den idag vilket var ett plus, vad tycker ni om novellen såhär långt?

I alla fall så jobbar jag med att hålla tiden och det funkar ganska bra va?