Meant To Be - A Justin Bieber Novel

Jag satt och väntade inne i mitt rum i flera timmar men Justin kom inte, jag började bli orolig att något hade hänt. Han skulle aldrig bara lämna mig såhär. 

- Jag hoppas att ni har haft... hörde jag Sarah säga men hon hann inte säga klart allt innan hon såg mig ligga på sängen med en orolig blick. 

- Vad har hänt? frågade hon oroligt, jag skakade på huvudet och tittade oroligt på henne. 

- Justin har inte varit här på flera timmar, sa jag snabbt och hon satte sig jämte mig och började le svagt. 

- Han kanske fixar en till överaskning till dig? sa Sarah och jag skakade på huvudet, han var arg när han gick ut ifrån rummet. Det kunde man se. 

Något hade hänt, jag har en känsla av att det inte är bra...
- Nej, det var olikt nu. Han verkade väldigt arg när han gick och jag vet inte... men det känns som något har hänt med honom, sa jag och ställde mig upp för att titta till Jake.

- Om du är så säker kanske du borde ringa polisen, sa hon och jag tittade på henne och sen på Jake. 

- Dom kommer bara börja leta efter 1 dygn och det har gått... 5 timmar, sa jag och Sarah suckade och gick fram till mig.

- Jag ringer din mamma, hon kan ta hand om Jake medans vi åker runt och letar efter Justin, sa Sarah och tog upp hennes mobil ocj slog in mammas nummer.

Jag nickade och bar upp Jake i min famn, han började röra på hans hand och jag log, om bara Justin kunde vara här nu...

Efter flera timmars letande behövde vi åka tillbaka till sjukhuset, jag fick knappt åka ut hit. Varför jag var kvar på sjukhuset visste jag inte. Jag mådde bra och allt var okej med Jake också. 

- Vi kommer hitta honom, sa Sarah tyst och jag tittade på henne och suckade medans jag tittade ut genom fönstret. 

- Jag är bara orolig att han är kidnappad eller något, ja menar... han är ändå Justin Bieber och jag är helt säker på att han inte hade en livakt med sig när han sprang ut. 

- Vi måste berätta för polisen! sa Sarah och jag tittade på henne och suckade ännu en gång. 

- Jag vet vad dom kommer säga, sa jag tyst och tittade ned på mina händer, Sarah la en hand på min axel och suckade hon med. 

- Vi måste försöka, sa hon och svängde in på polistationen, jag tittade ut och såg alla polisbilar och några polismän som gick jämte varandra och skrattade. Om dom säger att vi får vänta tills imorgon vet jag inte vad jag ska göra. Jag kommer nog att flippa ut och slänga min mobil i väggen eller något. Man vet aldrig vad jag kan göra när jag verkligen är sur på någon. 

- Okej, sa jag tyst och gick ut ur bilen och in på polisstationen med Sarah efter mig, jag hoppades på att dom skulle leta efter Justin. Eller i alla fall efterlysa honom...

Vi ställde oss i receptionen och väntade på att han bakom bordet skulle säga något, allt blev tyst med tillslut tittade han upp på oss med en frågande min. 

- Vad kan jag hjälpa er med? sa han och jag tittade på Sarah som nickade, jag tog ett djupt andetag innan jag började prata. 

- Min blivande man är försvunnen, sa jag snabbt och han tittade fortfarande lika frågande på mig. 

- Okej, jag skulle gärna vilja veta hans namn och hu länge han har varit försvunnen. 

- Justin... Justin Bieber, han har varit försvunnen i ungefär 10 timmar, sa jag till honom och han tittade snabbt upp på mig när jag sa 10 timmar. 

- Vi kan bara börja leta efter honom efter 1 dygn, sa han och jag suckade och tittade ned i golvet. 

- Han är Justin Bieber... altså popsensationen Justin Bieber! sa jag irriterat, han i kassan suckade. 

- Det är väldigt vanligt att män bara lämnar sådär, det har bara gått 10 timmar. Även om ni snart är gifta så kan han säkert inte vara vid din sida hela tiden, sa han och jag kände hur jag började bli riktigt arg på honom. 

- Är Justin försvunnen? hörde jag Nate säga bakom mig, jag vände mig om och möttes av Nate som satt på en stol och det såg ut som han väntade på något. 

- Nate, vad gör du här? sa Sarah och han ställde sig upp och gav oss en lapp, det stod att en hund var försvunnen. 

- Jag hittade hunden, sa han stolt, jag log och Sarah skrattade. 

- Är Justin försvunnen? sa han igen och jag tittade på Sarah och sen nickade jag. 

- Ja, jag berättade en sak för honom och då sprang han ifrån mig och säkert ut ifrån sjukhuset, sa jag tyst och tittade ned på golvet. Nate tittade fortfarande lika frågande på mig. 

- Sjukhuset? sa han och jag började att le svagt och nickade. 

- Jake Noah Bieber, sa jag stolt och han skrattade och kramade om mig, jag besvarade kramen och log mot honom.

- Grattis, hur gammal är han? sa han och jag skrattade.

- Han är 2 veckor, sa jag och Nate började le lika stort igen, han skrattade och tittade ned på golvet och snabbt upp på mig och Sarah igen. 

- Jag vill hjälpa er leta efter Justin, viskade han plötsligt och jag tittade frågand på honom...

---

Vart kan Justin vara?