Meant To Be - A Justin Bieber Novel

Jag stirrade på Justin som tittade på Ryan och nickade, Ryan tittade chockat på både mig och Justin. Han tittade sen ned på golvet och jag suckade och gick till Justin. 

- Förlåt, sa jag och tittade oroligt på Justin, Justin skakade på huvudet och vände sig om så att vi stod några centimeter ifrån varandra. 

- Det är inte bara mitt barn, sa han och log mot mig, jag log svagt mot han också och tittade på Sarah som kom fram till Justin. 

- Katie kommer bli en bra mamma, sa hon och Justin tittade frågande på henne, hon log mot mig och backade ifrån Justin som tittade oroligt på mig. Jag skrattade och nickade. 

- Jag vet, sa jag och log stolt, Justin skrattade och samma gjorde Sarah medans Ryan stod fortfarande och tittade ned i golvet. Jag började faktiskt att bli lite orolig.

- Grattis, sa Ryan tyst och jag tittade chockat på honom men började snart att le svagt, jag fick en känsla av att alla egentligen tog det bra. Utom Scooter som bara frågade om vad vi skulle göra åt Justins karriär. Till och med jag vill att Justin ska fortsätta att sjunga, hans karriär ska inte bli bortkastad bara för att vi råkar att få ett barn. 

- Tack, sa jag och log mot han, han log mot mig med men man såg hur han egentligen vara orolig och rädd. 

- Vad ska ni göra åt erat.. förhållande, sa Sarah och tittade nyfiket på oss, jag kände hur jag blev varm om kinderna och Justin skrattade. 

- Dålig fråga, sa han och slutade att skratta, jag skrattade tyst och tittade upp på Sarah med röda kinder. Hon log mot oss båda. 

- Jag tycker att ni ska bli tillsammans och bli en lycklig familj, om det ska bli en pojke ska han heta Sam eller en tjej ska hon heta Sarah. Så bra! sa hon och jag tittade chockat på henne men började snart att skratta. 

- Det kommer aldrig att hända! sa jag kaxigt och började gå upp för trappan, jag hörde hur Justin och Ryan skrattade bakom mig medans Sarah var helt tyst. Jag skrattade också och vände mig om och tittade på dom som hade börjat gå upp för trappan dom med. Jag log åt hur bra vänner vi var allihopa. 

- Katie, vet du vilket kön det blir? jag har redan börjat tänka på namn ju! sa Sarah och jag tittade frågande på henne och skakade på huvudet. 

- Jag har inte frågat, sa jag och tittade ned på mina händer, jag kände hur allas blickar kom på mig och jag skrattade och tittade upp på alla som tittade nyfiket på mig. Jag tittade frågande på dom. 

- Ibland är du knäpp, sa Sarah och jag tittade surt på henne men skrattade efter ett tag. 

- Juste, Justin. Vet du något om barnsängen som vi gjorde åt er? sa Sarah och jag log och tittade nyfiket på Justin.

- Riktigt gulligt gjort av er, sa han och tittade på mig, jag log mot han och tittade ned på mina händer igen när telefonen plötsligt började att ringa. Jag ställde mig upp och svarade. 

- Hej, det är Katie? sa jag och väntade på svar. 

- Ja, hej Katie. Idag märkte jag att vi hade glömt att säga vilket kön det är, sa hon och jag började att le svagt och tittade nyfiket på Justin som tittade frågande på mig. 

- Vi kan inte vara mer glada när vi säger detta men... du ska få en pojke, sa hon och jag tittade chockat på Justin som började att få en orolig min. 

När jag såg hur hennes min blev chockad så började jag att bli orolig, vad hade hänt? Hon sa något mer innan hon la ned telefonen och log mot mig. 

- Justin... Jag kan inte fatta att jag säger detta men jag hoppas att barnet blir så begåvad som du är, sa hon och jag tittade fortfarande lika oroligt på henne. 

- Det är en pojke, sa hon och jag kände hur jag blev varm inombords. En pojke? Jag ställde mig upp och ställde mig framför henne hon log mot mig och såg nyfiket på mig. 

- Ska du inte säga något? sa hon och jag skakade på huvudet och kysste henne...

 

---

Vad tror ni kommer hända? :)

Kort kapitel jag vet!