Meant To Be - A Justin Bieber Novel

Jag knackade löst på Lucas ytterdörr och väntade på att han eller någon annan i hans familj skulle svara, efter bara någon sekund öppnades dörren och Lucas mamma log stort mot mig. 

- Alexis, Lucas duschar just nu, men jag antar att du kan vänta på hans rum, sa hon, jag log mot henne och gick in och stängde dörren eter mig innan jag tog av mig mina ytterkläder.

- Du kanske kan passa på att städa där uppe också, han är för lat min Lucas, sa hon medans hon gick in till köket, jag skrattade åt vad hon sa och jag gick upp till Lucas rum. Hon hade rätt, det var otroligt stökigt med massor av kläder och annat på golvet som inte gjorde någon nytta. Jag log åt mig själv och satte mig på sängen i skräddarställning och väntade på att Lucas skulle bli klar. 

Jag kunde inte hjälpa att se mig omkring, det är inte ofta jag är i Lucas rum, men när jag väl är här är man aldrig uttråkad. Han har så många medaljer av att han har vunnit i massor av skollag, eftersom han flyttade mycket när han var liten har han samlat på sig massvis av medaljer i både fotboll och simning. 

- Jag antar att mamma släppte in dig? jag hörde plötsligt Lucas i dörren vilket fick mig att snabbt vända blicken till honom, han hade på sig ett par jeans och en röd t-shirt med rufsigt nyduschat hår. Jag skrattade åt honom när han gick fram till mig och tittade runt sig. 

- Säg inte till mig att jag borde städa, mamma tjatar redan på mig som det räcker, han satte sig ned jämte mig och tittade på mig med stora nyfikna ögon. 

- Förlåt att jag bara sitter här när du precis har duschat, men jag orkade inte vara hemma i det tysta huset, James och Becky är... någonstans och mamma och pappa jobbar som vanligt, sa jag och tittade på Lucas som nickade sakta och log svagt. 

- Det är okej, jag hade tänkt ringa dig ändå, är du okej? Jag såg en viss person gå ifrån ditt hus igår morse, Lucas fick en mer seriös min och jag nickade åt vad han sa. 

- Han ville säga förlåt, vad gjorde du uppe så tidigt på morgonen? 

- Jag kunde inte somna efter en dålig skräckfilm, sa han tyst och jag skrattade åt honom och la min hand på hans axel. 

- Du är mer rädd än vad jag är, sa jag och Lucas skakade på huvudet med en suck och tittade på fönstret istället för att möta mina ögon, jag såg på honom att han ville säga något och något var säker någonting om Justin och att jag inte borde vara med honom efter vad han gjorde. Jag kände Lucas, jag vet vad han tycker om Justin.

- Vad gjorde han där? Lucas tittade tillbaka på mig och han såg nästan sur ut, jag skakade på huvudet och tittade in i hans ögon. 

- Han... sa förlåt och ville att jag skulle ge honom en andra chans, sa jag och tittade ned på mina ben som fortfarande satt i skräddarställning. Jag kunde se i ögonvrån hur Lucas tittade på mig med stora oroliga ögon, jag suckade inombords.

- Förlät du honom? Gav du honom en andra chans? Jag tittade upp på honom och in i hans ögon, jag rörde inte en muskel vilket gjorde att Lucas skakade på huvudet och gav ifrån sig en djup suck. Jag ställde mig snabbt upp och tittade argt ned på Lucas som tittade chockat upp på mig. 

- Varför gör du såhär? Jag visste att du skulle göra så, vad är det för fel med att jag inte hatar honom? Jag började bli irriterad på Lucas som ställde sig upp några centimeter ifrån mig och tittade in i mina ögon, jag blev nervös av att han var så nära mig. Jag kunde känna hans andetag mot min hud vilket gjorde att jag fick en rysning från ryggraden. 

- Låtsas inte som att du inte vet svaret, viskade han, jag vände huvudet ifrån hans ögon och kände hur mitt hjärta pumpade hårdare och hårdare efter varje sekund. Jag kunde känna hur Lucas kom närmre mig och snart var vi bara några millimeter ifrån varandra, jag bet mig i läppen och blundade hårt för att lugna ned mig men inget funkade. Så länge jag hade Lucas intill min kropp kunde jag inte lugna ned mig. 

Han vände mitt huvud mot hans och tittade in i mina ögon, jag försökte backa men en del av mig ville inte, en del av mig ville kyssa honom, även om jag försökte kämpa emot närmade Lucas sig mina läppar och jag lät honom. Lucas la sina händer på min midja och tittade in i mina ögon, jag mötte hans bruna ögon och kände mig mållös. Allt runt omkring försvann och det var bara jag och Lucas. 

Plötsligt möttes vi i en passionerad kyss, Jag tryckte Lucas närmre mig med mina händer bakom hans nacke och njöt av hans läppar mot mina, det kändes som hela världen stod still och det var bara våra kroppar som rörde sig. 

Jag tryckte honom snabbt ifrån mig och tittade chockat på honom, jag kunde fortfarande känna hans läppar mot mina vilket gjorde att jag lätt rörde vid min mun. Vad hände precis?

Lucas såg lika chockad ut som jag, vi båda andades fort och var tvunga att ta en djupt andetag för att lugna ned oss. 

- Varf-för gjorde du så? frågade jag honom, han tittade på mig med stora glansiga ögon och gick fram till mig med bestämda steg, han la sin hand på min kind och tittade in i mina ögon. 

- Jag vet att jag kan vara själviskt, speciellt med dig, men dem senaste veckorna har vi kommit varandra mycket närmre än vad vi någonsin har varit annars, du vet varför jag kysste dig, varför du kysste mig...

Jag tittade på honom med frågande ögon, jag kunde inte tänka eller röra mig, det enda jag kunde göra var att titta tillbaka in i hans ögon och försöka hålla mig lugn, jag förstod vad han menade. Det var något mellan oss, det var bara jag som inte ville släppa in det. 

Plötsligt hördes en skarp ringsignal vilket fick mig att försvinna ur min trans, jag backade ett steg och tog upp min mobil ur fickan. 

- Det är Alexis, nästan viskade jag fram, jag kunde höra stressade andetag vilket fick mitt hjärta att ännu en gång pumpa hårdare. 

- Alexis du måste ta dig till sjukhuset, Justin har varit med om en bilolycka...

 Så, vad tror ni händer?