2013-06-16 | 15:13:11 | Kategori: You Are My Destiny (avslutad)
Chapter 40 - Welcome home!
Previous:
- Vad har du att säga om Alexis och Justin? frågade hon och jag tittade in i kameran och skakade på huvudet innan jag gick vidare och släppte in Becky i bilen och gick själv in på förarsidan.
2 Veckor senare i Alexis perspektiv
- Vad hände med dig? skrek en reporter på andra sidan av parkeringen medans hon sprang emot mig och Justin, vi hoppade snabbt in i bilen och brydde oss inte mer om henne.
- Så, hur känns det att äntligen få komma hem? frågade Justin och jag log stort mot honom och skrattade.
- Det känns fantastiskt, efter en lång flygresa som denna hoppas jag att få komma hem till ett tyst hus, sa jag och Justin log och kysste mig mjukt, jag hade saknat hans mjuka läppar.
- Okej, då åker vi hem till ditt... tysta hus, sa Justin och jag tittade frågande på honom, han såg ut att dölja någonting, jag kan se det på honom för att han biter sig i kinden så han inte säger hemligheten rakt ut. Jag hoppas att det är något roligt han döljer i alla fall...
Justin parkerade utanför mitt hus och jag hoppade snabbt ur för att ta en titta hur det såg ut, det var länge sedan jag såg mitt hus, det känns helt annorlunda men ändå är det helt samma hus som jag har växt upp i, jag antar att det händer när man är borta för länge.
Justin ställde ned mina väskor på marken och jag tog så många som jag orkade... 2 stycken, bättre än inga alls.
- Jag vet att du... ville ha det tyst hemma hos dig, men tyvärr sa du det försent, sa Justin och öppnade dörren in till mitt hem med massor av människor i.
- VÄLKOMMEN HEM! skrek alla och jag tittade chockat runt mig, jag visste inte att det fanns så här många i mitt kvarter, mamma kom snabbt fram till mig och kramade om mig hårt.
- Vi är så glada att du äntligen är hemma, alla här har saknat dig, sa mamma och tittade omkring mig, jag tittade frågande runt och sedan på mamma.
- Vilka är dem? frågade jag och mamma skattade.
- De är dina släktingar och dina vänner, sa mamma och jag nickade sakta och tittade bak på Justin som fortfaranade jobbade hårt med att få in alla våra väskor, jag skrattade åt honom medans jag sprang ut och hjälpte till för att det skulle gå snabbare.
- Alexis, gå in och hälsa på sin släkt, jag kan göra det, sa Justin och jag tittade på honom och höjde ena ögonbrynet.
- Justin... du kommer inte orka bära alla väskorna, sa jag och tog ena, Justin tittade chockat och lite surt på mig.
- Du får ta en, bara en, sa han och ställde ned väskan han hade i sina armar och kramade om mig bakifrån, jag log och satte ned väskan innan jag vände mig om.
- Eller så får de stå här ute tills... imorgon, sa han och jag skrattade ch kysste Justin mjukt.
- Jag ber James ta in dem, sa jag och Justin skrattade medans vi gick in och glömde bort alla väskorna.
Efter någon minut av allt prat såg jag mormor och morfar sitta i soffan, jag log stort och tittade på Justin som stod och pratade med James och Becky, snabbt sprang jag fram till honom.
- Jag vill att du träffar någon, sa jag och tog tag i hans hand mitt i hans samtal med James och drog med honom till soffan.
Jag mötte mormors blick och hon log lika stort som jag gjorde.
- Alexis, vad roligt att se dig, var stor du har blivit, sa mormor och fortsatte med alla "mormor" kommentarer, plötsligt såg hon upp på Justin som delvis log men han såg också ut att vara ganska förvirrad.
- Vem är detta? frågade mormor och höjde ögonbrynen och tittade på mig, jag skrattade.
- Mormor, detta är Justin, Justin, detta är min Mormor, sa jag och de skakade hand och Justin kunde äntligen slappna av och log svagt mot henne.
- Jag antar att detta är din pojkvän, sa morfar och satte sig upp och skakade hårt om Justins hand, jag kunde inte hjälp att skratta av Justins min när han kände hur stark morfar egentligen var.
- Trevligt att träffas, sa Justin och log sitt gulliga leende, morfar skrattade och tittade på mig innan han kramade om mig hårt men ändå på något sett mjukt, innan jag visste ordet av det så hade han lyft upp mig i luften precis som han gjorde när jag var liten.
- Pappa, ta det lugnt med Alexis, hon har precis kommit hem ifrån sjukhuset, sa mamma och morfar satte ned mig och log mot mamma som log mot oss.
- Alexis, du har besök av din... gamla vän tror jag att han kallade sig, sa mamma och ryckte på axlarna, jag tittade frågande på mamma som fortsatte att prata med mormor och morfar innan jag och Justin gick till dörren och möttes av Lucas, jag tittade chockat på honom när han stod där i rutig skjorta och jeans... Vad gör han här?
Jag ska bli bättre med uppdateringen men annars, vad tycker ni ska hända i novellen? Jag har bara någon idé och skulle behöva inspiration...
Jag är ledsen över hur sakta det går, jag kommer bli bättre!
2013-06-13 | 18:43:00 | Kategori: You Are My Destiny (avslutad)
Sommar!
Jag ska titta på film för att få inspiration och göra allt möjligt för att vilja skriva igen, jag lovar. Nu när det är sommar så hoppas jag kunna skriva mer än vad jag brukar göra men ändå inte för mycket så jag slutar igen.
Kapitel 40 börjar sakta bli klart och jag lovar att jobba på det riktigt hårt tills det blir klart! Jag är riktigt ledsen men är tacksam om ni har tålamod!!
2013-05-28 | 17:42:43 | Kategori: You Are My Destiny (avslutad)
Chapter 39 - Last concert for this year...
Previous:
- Hon kommer bli okej, även om det tar ett tag, sa mamma och jag nickade och tittade på alla andras oroliga miner, hur ska jag göra med touren? Jag kan inte bara lämna Alexis, men jag kan inte lämna mina fans heller...
- Jag har en lösning på allt med Alexis och konserterna, sa Scooter och jag tittade nyfiket upp på honom och ställde mig upp, vi stod i väntrummet på sjukuset för att vi ville prata ensamma och för att jag ska vara intresserad av att lösa problemen jag har istället för att sttta och titta på Alexis hela tiden.
- Du får lite mer semester nu på ditt lov inför Jul men touren blir längre nästa år, sa Scooter och jag tittade ned på marken och upp på honom lika snabbt.
- Det blir bra, bara jag får tid för Alexis nu, sa jag snabbt innan jag hann ändra mig, om detta var min chans att vara med Alexis måste jag ta den, jag får helt enkelt ge dubbelt så många autografer på lovet, tänkte jag för mig själv.
- Okej, men du måste ha konserten ikväll, den är redan fixad och nu är det bara Meet and Greet och själva konserten kvar, sa Scooter och jag nickade och gick iväg för att säga hejdå till Alexis och alla andra innan jag och mamma åker in till Lokalen för att ha min sista konsert för detta året...
Alexis Perspektiv
Jag hade precis somnat till när jag kände en hand på min axel och tittade chockat på Justin som stod jämte mig.
- Oj, förlåt, sa han och jag skakade på huvudet och tittade runt omkring mig, den ända som var här inne var Justin som jag hade en känsla av att han också skulle gå snart.
- Jag måste åka för att ha min konsert, sa Justin och jag blev delvis glad men också ledsen över att han skulle gå.
- Åh, d-det är bra, sa jag och log svagt, han tittade ledsamt på mig och jag började le större.
- Min sista konsert... för detta året, sa Justin sedan och jag tittade frågande på honom, han har väl inte ställt in alla konserter som han skulle ha nu för att han ska vara med mig? Väl?
- Nej, Justin, du får in...
- Alexis, ta det lugnt, jag kommer ha mer konserter nästa år, alltså de som jag missar nu, sa han och jag pustade ut och tittade glatt på honom.
- Det hade du inte behövt, jag klarar mig med mamma, pappa, Becky och James, sa jag och log mot honom, han skrattade åt mig och skakade på huvudet medans han smekte min kind sakta.
- Jag skulle aldrig klarat mig en dag utan dig, speciellt inte när du är skadad, sa Justin och jag tittade tacksamt på honom och kysste honom mjukt men avslutade kyssen när jag märke hur ont mina blåmärken i ansiktet gjorde, jag suckade och tittade upp på Justin som hade en förstående blick.
- Jag kommer tillbaka efter konserten, sa Justin innan vi sa hejdå och han lämnade rummet, jag lutade mig tillbaka och kände hur mina ögonlock blev tungare och snart sov jag i en djup sömn.
James Perspektiv
- James! Vakna! skrek mamma och jag tittade chockat upp på mamma som stod ovanför mig, jag satt på en stol med hvudet lutat upp mot taket.
- V-vad är det? sa jag snabbt medans jag tittade rakt fram och såg hela familjen sitta och titta på mig, jag suckade och tittade på mamma.
- Du behöver friskt luft, gå ut och köp kaffe till mig och pappa, sa mamma och jag tittade tveksamt på henne och ställde mig upp.
- Vad är det för fel på kaffet här på sjukhuset? frågade jag henne och hon gjorde en grimach till mig som jag skrattade åt.
- Det är beskt och äckligt, ta med dig ecky så ska du se att du snart blir piggare! sa mamma och satte sig ned jämte pappa och började prata, jag suckade igen och började gå när jag kände en hand som flätade sig in i mina fingrar.
- Det känns som att jag behöver friskt luft, sa Becky och tittade ned på golvet medans vi var påväg mot utgången, jag tittade på henne och beundrade hennes vackra ansikte.
- Vi borde sätta oss på ett fik och försöka ha roligt, det var någon dag sedan, sa jag och Becky tittade upp på mig med nyfikna ögon, jag log mot henne.
- Du vet inte hur mycket jag längtar efter varm chocklad, jag har varit sugen på det sedan vi slutade skolan men har inte hunnit att göra det, sa Becky och jag skrattade åt henne och la min arm på hennes axlar och tryckte henne intill mig medans jag pussade hennes mjuka hår.
- Jag också, viskade jag och hörde hennes skratt, jag skrattade också och tittade upp för att mötas av paparazzis, fans och massor av bilar, jag suckade och tryckte Becky ännu mer hårt intill mig.
- Ännu en gång, sa jag och gick ut för dörren och hörde massor av skrik och såg ljus ifrån kamerorna som tog foton, en reporter stannade mig och puttade upp en stod mikrofon i mitt ansikte.
- Vad har du att säga om Alexis och Justin? frågade hon och jag tittade in i kameran och skakade på huvudet innan jag gick vidare och släppte in Becky i bilen och gick själv in på förarsidan.
Det kanske inte är det mest intressanta kapitel men jag försöker komma på vad som kan hända nu, om ni har idéer, kommentera gärna!
Kommentera! Kommentera! Kommentera!
2013-05-28 | 16:55:57 | Kategori: You Are My Destiny (avslutad)
Tillbaka!
Just de här veckorna har jag haft fullt upp med massor av prov men nu är det slut på det och jag kan börja skriva igen, jag ska försöka bli klar med kapitlet så snabbt som möjligt, tack för erat tålamod!
2013-05-15 | 21:09:25 | Kategori: You Are My Destiny (avslutad)
Skriver!
Kapitlet kommer upp snart men jag har inte haft tid att skriva så mycket vilket är därför det inte har kommit upp än men jag skriver så gott jag kan och kan inte säga exakt men snart kommer kapitlet upp.
2013-05-12 | 19:52:00 | Kategori: You Are My Destiny (avslutad)
Chapter 38 - What have I missed?
Previous:
- Faktiskt... precis vad jag behövde, sa jag och mamma och pappa skattade och log stort mot mig, plötsligt hördes bekanta röster utfrån och snart kom James och Becky in genom dörren... medans de höll sina händer tätt intill varandra och log som fånar... innan de såg mig...
- Hej Alexis, sa James tyst och jag tittade på honom och log svagt medans jag sakta nickade.
- Hej James... och Becky, sa jag och båda log mot mig, även om jag inte gillade att de var tillsammans kan jag inte tvinga dem att stå i varsitt hörn och inte låta dem röra varandra.
- James sa vad sm hände mellan er, sa mamma och jag tittade på henne och fick tillbaka minnet hur det såg ut när jag öppnade dörren och såg hur de kysste varandra passionerat.
- Vad bra att jag slapp säga det, sa jag och pustade ut, alla skrattade och stämningen lättnade.
- Du ser... inte så bra ut, sa Becky och jag tittade på henne och ned på mina händer, jag kände en hand på min axel och tittade på mamma som tittade oroligt på mig.
- Det har blivit bättre dem här 3 dagarna, blåtiran har börjat att läka, vilket är bra men revbenen gör lika ont, sa jag och Becky nickade och tittade på James som också hade en orolig min, jag suckade innan jag log stort.
- Hur har ni haft det då? frågade jag alla och de log tacksamt mot mig, Mamma skrattade och tog fram sin mobil och visade en bild på hela familjen på stranden, jag skrattade och tänkte på dem dagarna som jag, Becky, mamma, pappa och James var på stranden och badade medans alla skvätte vatten på varandra.
- Vänta... stranden, det är mitt i december? frågade jag chockat, de skruvade på sig och tittade åt andra håll.
- Vi tänkte att eftersom du är på semester kan... vi också åka... på semester, sa mamma och jag höjde mina ögonbyn och himlade med ögonen.
- Har ni åkt på semester utan mig? sa jag medans mina skrattattacker började och de tittade frågande på mig.
- Har du fått för mycket lugningsmedel? frågade James och jag skrattade åt honom och ryckte på axlarna, han skrattade också och alla andra hängde med.
När vi alla var mitt uppe i våra skratt kom Justin plötsligt in och tittade frågande på oss alla.
- Vad har jag missat? frågade Justin och vi tittade på honom och stelnade till, jag log mot honom medans jag kände hur det tryckte till på mina revben och jag skrek till.
Det började pipa i maskinerna och jag kände mig snurrig och hade rikigt ont i hela kroppen, det kom in massor av läkare som samlades runt mig innan allt blev svart...
Justin's Perspektiv
Jag tittade frågande på alla som skrattade så de höll för deras magar och nästan rullade ned på golvet, vad hade hänt här?
- Vad har jag missat? frågade jag och alla blev tysta medans jag såg hur Alexis började le men istället för hennes röst fick jag höra hennes skrik som gjorde så jag sprang fram till henne och visste inte vad jag skulle göra, alla maskiner pep och snart var hela rummet fullt av vita rockar som gjorde mig orolig.
- Justin, vad har hänt? frågade mamma när hon kom springandes ifrån receptionen, jag tittade på henne och tillbaka på rummet precis som om jag skulle kunna se om någonting var fel.
- Jag vet inte, hon log ena stunden men nästa skrek hon till och tog sig för revbenen, jag vet inte! nästan skrek jag och kände hur jag började bli irriterad och orolig på samma gång, irriterad för att jag inte visste någonting om vad de gjorde där inne och orolig för vad som har hänt med Alexis, hon verkade helt okej, tills hennes skrik...
Mamma tittade in genom dörren och såg lika orolig ut som jag och Alexis familj, vi fick inte vara där inne men även om vi var där skulle vi se lika mycket som vi gjorde nu.
De pratade med varandra medans jag kunde se hur Alexis fick en spruta in genom armen, mer kunde man inte se men mer ville jag se.
Mamma gick fram till Alexis mamma, Leila och snart var de påväg mot receptionen tillsammans för att få veta lite mer information om vad de gjorde där inne. James, Becky, Alexis pappa, John och jag stod kvar och tittade chockat och frågande på Alexis rum. Jag vill bara veta vad som kan ha hänt henne, hon var så glad och skrattade innan...
Vi alla satt och väntade i väntrummet när en doktor kom in och tittade på oss, jag tittade oroligt upp på honom när han tittade ned i sina papper och upp igen.
- Vi vet inte vad som är fel med Alexis, hennes revben är helt förstörda, om och hur det har hänt av killarna som attackerade henne vet vi inte men det vi vet är att hon inte är i bra tillstånd just nu, vi försöker att hitta en lösning på vad vi kan göra åt det, men det bästa sättet är att låta dem läka av sig själva vilket kan ta någon vecka, det är det ända vi har, sa han och jag tittade ned på golvet och ställde mig upp.
- Kommer hon stanna här de veckorna som revbenen läks? frågade jag honom och jag såg på honom att han tänkte till.
- Det behöver hon inte, men hon har svårt för att göra allt som hon brukar göra på hennes vardag, som att gå ut och gå och äta till och med att duscha och gå på toa, sa han och jag nickade, jag vet att Alexis vill hem, men om hon är hemma kommer hon knappt kunna göra någonting alls.
- Kan vi gå in till henne? frågade James och doktorn nickade och gick med oss ut ifrån väntrummet till Alexis rum, hon låg och sov fridfullt men hon såg inte ut att vara så fridfull med alla blåmärken och sår på hennes ansikte och nedåt.
- Hon kommer snart att vakna upp, vi gav henne lugnande, sa doktorn innan han försvann ut och vi satte oss runt henne på alla stolarna, mamma satte sig jämte mig och jag tog hennes hand, hon tittade på mig med en ledsen min.
- Hon kommer bli okej, även om det tar ett tag, sa mamma och jag nickade och tittade på alla andras oroliga miner, hur ska jag göra med touren? Jag kan inte bara lämna Alexis, men jag kan inte lämna mina fans heller..€
Så, kapitel 38 klart. Vad tycker ni ska hända med Alexis?
Så, kapitel 38 klart. Vad tycker ni ska hända med Alexis?
Kommentera! Kommentera! Kommentera!
2013-05-11 | 11:54:37 | Kategori: You Are My Destiny (avslutad)
Biebsdrew.blogg.se
Sacrifice for love
Sasha Gonzales är en 17 årig tjej från Calabasas Kalifornien.
Hon bor med sin sjuka mamma, och 8 åriga lillasyster. Sasha är en ganska populär tjej i skolan, fast när de kommer till hennes hem har hon det väldigt jobbig med sin mamma som är alkoholist. Sasha har alltid varit tvungen att köpa kläder,mat och mediciner till både sin mor och syster. Men allt förändras i hennes liv när Sasha och hennes lillasyster förs bort till en rik fosterfamilj som består av Mr Butler, Mrs Butler och deras 18 åriga son Ryan Butler. Ryan Butler som är Justin Biebers bästa vän.
Justin Bieber 18 år och som bor med sin mamma Pattie Mallette. Han är Snygg, Populär i skolan, Och är tjejernas drömkille. En kille med en stor hemlighet.
Men hans liv går småningom upp och ner när Sasha Gonzales flyttar in hos familjen Butler.
Klicka på bilden för att komma till novellen!
Kapitel 37 under detta inlägget!
2013-05-10 | 17:17:32 | Kategori: You Are My Destiny (avslutad)
Chapter 37 -Thank you...
Previous:
- Alexis, hur mår du? sa Justin oroligt och jag såg honom flytta sig snabbt ifrån dörren till min sida och smekte min hand sakta, jag nickade som gjorde att han log sitt raka och perfekta leende...
3 dagar senare
- Vad hände? frågade polisen som satt vid min sida, jag tittade på Justin som satt på andra sidan av min sjukhussäng.
- Jag hade precis pratat klart med Justin... när jag hörde ett par killröster som skrek "titta, det är Biebers flickvän"... och jag gick snabbare för att gå bort ifrån dem... men de sprang efter mig och tog tag om min arm och... stannade mig, sa jag tyst och tittade ned på mina händer, det har gått 3 dagar och jag såg fortfarande suddigt och jag blev snurrig varje gång jag ställde mig upp.
- Sedan började de slå dig? frågade Polisen och jag nickade medans jag kom ihåg deras hårda slag och jag kunde känna hur ont det gjorde.
- Kommer du ihåg hur de såg ut? frågade han och jag tänkte till och suckade.
- Jag är ledsen... men jag kommer bara ihåg att de skrek massor av elaka saker om Justin, sa jag och polisen nickade och skrev ned det som jag hade sagt innan han ställde sig upp.
- Här har du mitt kort om du kommer ihåg någonting, tack för din tid, sa han och gav mig sitt kort och gick ut ur rummet, jag lutade mitt huvud tillbaka och kände lätt på mitt öga som var svullet.
- James, Becky och dina föräldrar kommer någongång ikväll, sa Justin och jag nickade och drog bort täcket ifrån mina ben och satte mig upp, Justin hjälpte mig att stödja mig.
- Ansträng inte dig för mycket, Alexis, det har bara gått 3 dagar! sa Justin och jag tittade på honom medans jag fick ett svagt leende på mina läppar.
- Jag vill bara kunna se och gå igen som vanligt, sa jag och Justin nickade och kramade om mig mjukt och lätt för att inte trycka på mina revben, jag besvarade kramen innan jag kände en puss på min kind.
- Jag vet, men om du anstränger dig för mycket kommer det ta ännu längre tid, sa han och jag nickade och tittade på klockan, den var kvart i 12 och jag hade redan tråkigt.
- Jag har fått frågor om... oss, sa Justin plötsligt och jag tittade snabbt på honom med en frågande min.
- Jag säger inte att vi måste sprida sanningen, men om vi inte gör det kommer det spridas rykten istället, fick jag som svar, jag suckade och tog mig för mitt huvud, det är för mycket att tänka på, först blev jag misshandlad av haters och sedan frågor om mig och Justin, jag vill bara ha en paus från allt med pressen och tänka på att bli bättre istället så jag slipper skämmas övert hur jag ser ut med alla blåmärken och sår över hela min kropp!
- Skulle inte du haft en konsert igår? frågade jag Justin tyst, han tittade ned på sina händer och upp lika snabbt på mig.
- Det... blev inte så, sa han och jag tittade oroligt på honom, han har också för mycket att tänka på.
- Justin, du kan inte hoppa över konserter bara för att jag ligger på sjukhus, dina fans har köpt bljetter för att se dig uppträda, jag ser dig varje dag och ändå sitter du här och oroar dig för mig när du har fans som bara denna gången skulle vilja se dig, sa jag och jag såg på Justin hur han fick skuldkänslor, jag la min hand på hans kind och smekte den sakta medans Justin tog min andra hand och pussade den lätt.
- Jag älskar dig, viskade Justin och jag log stort.
- Jag älskar dig också, men gå och ring Scooter och säg att du ska göra konserten ikväll, annars lovar jag att jag gör det, sa jag och Justin skrattade innan han tog fram sin mobil och direkt satte mobilen mot örat och ringde Scooter.
- Alexis, dina skador har börjat läka och jag ser att ditt anskite börjat bli bättre, men tyvärr måste du stanna kvar någon dag till, som du kanske känner så läker inte revben lika snabbt som blåtiror och blåmärken, sa doktorn och jag nickade uttråkat, om jag kommer stanna här några dagar till, som han säker menar med 1 vecka måste jag verkligen få något att göra på dagarna. Justin har åkt för att försöka fixa det med hans konsert och nu har jag verkligen ingenting att göra.
- En sak till, det är några här som gärna vill träffa dig, sa han och jag titade frågande på honom när det kom in några småtjejer som hade stora leende på deras små läppar.
De lämnade några lappar till mig där det stod "krya på dig" och kramade om mig och sa "Vi alla hoppas att du snart kommer bli bättre" innan de lämnade mitt rum, jag fattade fortfarande inte vad som precis hände men blev riktigt glad över att Justins fans, som jag trodde dem var, brydde sig om mig, brukade det inte vara så att alla Beliebers hatar Justins flickvänner? Men vi har inte gått ut med vårat förhållande än, även om vi har setts ute och varit lite passionerade med varandra.
Jag lutade mig tillbaka i sängen och tog fram min mobil som jag i hemlighet hade sätt på för att ha någonting att göra, man får inte ha elektriska saker igång på sjukhus på grund av alla maskiner men just nu måste jag verkligen ha någonting att göra, jag klickade in på kontakter och tittade igenom alla uppifrån till ned, det är inte så många där i men att rulla ned och upp var i alla fall roligare än att inte göra något alls.
Plötsligt hördes massor av skrik utanför sjukhuset och jag ryckte till, jag såg massor av doktorer och vakter springa ut och in precis som om de hade panik vilket gjorde mig nervös.
- Alexis! skrek mamma ifrån dörröppningen och jag tittade chockat på henne.
- Mamma... vad händer där ute? frågade jag och hon sprang fram till mig snabbt och kramade om mig, jag skrek till lite lätt och mamma tittade frågande på mig.
- Mina revben, sa jag tyst och andades tungt ut och in.
- Förlåt, jag visste in...
- Det är okej, vad händer där ute? frågade jag igen och mamma tittade på dörren och på mig.
- Det är massor av fans och press, när de såg våran svarta bil blev dem helt galna och började skrika som fånar medans alla paparazzis tog massor av bilder, sa mamma och jag suckade och lutade mig ännu en gång tillbaka medans jag la min mobil på bordet jämte sängen.
- Du ser helt... sönder ut, sa mamma oroligt och jag tittade på henne med trötta ögon.
- Så går det om man är Justin Biebers flickvän och går ute på kvällen i Utahs största stad, sa jag och mamma satte sig och tog min hand.
- Jag är ledsen, jag... vi tog med oss någonting till dig, sa mamma och tittade på dörren när pappa kom in med en påse, jag log svagt mot honom och blev nyfiken vad som var där i.
- Åh, min lilltjej, sa pappa och pussade min panna och, som tur var, kramade om mig löst och mjukt.
- Hej pappa, sa jag och tog emot påsen, i låg massor av tidningar och godis, jag skrattade och tittade upp på mamma och pappa.
- Jag vet att du kanske inte gillar skvallertidningar just nu... men vi såg till så att det var bilder på Justin för att ge dig något att titta på, sa mamma och jag skrattade igen och nickade.
- Faktiskt... precis vad jag behövde, sa jag och mamma och pappa skattade och log stort mot mig, plötsligt hördes bekanta röster utfrån och snart om James och Becky in genom dörren... medans de höll sina händer tätt intill varandra och log som fånar... innan de såg mig...
Så, kapitlet uppe. Vad tycker ni?
Kommentera! Kommentera! Kommentera!
2013-05-08 | 21:48:05 | Kategori: You Are My Destiny (avslutad)
Chapter 36 - We have to find her!
Previous:
- Hon sa Klaras, sa hon och jag tittade panikslaget på henne, vadå klaras? Jag ställde mig upp och tog mina bilnycklar och började springa ut till min bil och brydde mig inte om alla fans, det ända viktiga nu var Alexis, vad kan ha hänt med henne?
Jag letade efter någonting som hette klaras, det lät som ett Kafé eller någon restaurang, jag hörde hur alla började skrika Alexis namn och jag tittade oroligt runt mig och satte mig på en bänk, jag tog fram min mobil och ringde till Alexis och försökte höra om det lät någonting, plötsligt hörde jag ett läte som jag kände igen.
Jag ställde mig upp och följde ljudet tills samtalet avslutades och jag tittade runt mig efter Alexis.
- Alexis! skrek jag och hörde hur det rasslade i ett hörn vid slutet av gatan, jag gick sakta framåt och vad rädd för att se Alexis, jag var rädd för hur hon skulle se ut, det gjorde allt ännu värre.
- Alexis? sa jag tyst men ändå så jag skulle höras, jag tände min mobil och såg en katt sitta i mörkret och leta runt i sopor, jag hoppade till och skrattade åt hur rädd jag var.
- Justin! skrek mamma bakom mig och jag vände mig om och mötte mammas nervösa och oroliga min.
- Har ni hittat henne? frågade jag och mamma skakade på huvudet och andades tungt, jag kände paniken stiga inom mig igen, vad skulle hända om vi inte hittade henne och hon skulle ligga här ute hela natten och frysa? Även om det inte var så kallt...
- Justin, vi kommer hitta henne, sa mamma och jag kände en arm på min axel, jag suckade och började gå ifrån hörnet när jag tog upp min mobil och ringde till Alexis igen.
Hennes ringsignal for genom hela gatan men man kunde inte höra vart den kom ifrån, jag och mamma gick åt varsitt håll för att snabbare hitta henne.
Plötsligt såg jag hur det lös från en liten gata mellan två stora hus och jag hörde hur hennes mobil var nära, jag gick sakta in genom den mörka och ganska läskiga gatan och tittade runt mig, man såg en skylt tydligt härifrån. Klaras Kafé, jag sprang det fortaste jag kunde in till hörnet och hittade Alexis avsvimmad och kramade om henne, hon var kall men jag kunde höra hur hon andades höga och djupa andetag, jag la min jacka om henne och bar upp henne i min famn när jag såg hur hennes ansikte såg ut, det var helt förstört, hon hade massor av blåmärken och en stor blåtira på hennes vänstra öga, jag gick det snabbaste jag kunde ut där det var helt upplyst och skek på mamma och Sooter som var och letade runtomkring oss.
Jag la Alexis på marken och försökte väcka henne men det var precis som om hon vägrade vakna pågrund av hur ont hon måste ha, jag tittade upp och såg mamma springa det snabbaste hon kunde fram till oss och ringde en ambulans, jag höll Alexis nära mig och försökte värma henne så mycket det gick, jag skulle aldrig låtit henne gå på stan helt ensam...
Jag satt otåligt i den långa och vita hallen med några stolar på sidorna medans mamma hämtade något att äta och dricka ifrån maskinerna ett hörn bort, mina händer skakade och jag var för trött för att fatta vad som hände, det gick förbi massor av läkare och sjuksköterskor som inte brydde sig om mig som gjorde så jag kände mig ensam och nervös över allt som kunde hända. Tankarna forsade runt och min kropp var svag och hängig, jag behövde sova men tillät inte att jag skulle tycka synd om mig själv när Alexis ligger inne i ett vitt kallt rum med båmärken över hela hennes kropp, hur kunde jag låta det hända? Vilka var det? Var det fans? Var det Haters?
Alla frågor som åkte upp och ned gjorde mig ännu tröttare, varför skulle detta hända när vi hade det så bra?
Mamma kom och satte sig jämte mig och gav mig en kopp varm chocklad och en snickers, jag log tacksamt mot henne och drack lite av chockladen men la ned snickers:en på bordet.
- Justin, du måste äta, sa mamma och jag tittade på henne men skakade på huvudet.
- Jag kan inte äta när jag inte är hungrig, sa jag och tittade ned på golvet men snabbt upp på alla som gick förbi för att se om någon var på väg till oss, men alla stod och pratade eller sprang runt för att göra sitt jobb som gjorde mig irriterad och ännu mer orolig.
- Ta det lugnt, vi hittade Alexis och jag lovar att hon inte kommer dö av detta, sa mamma och jag tittade på henne, hon hade oroliga ögon men ett svagt leende på hennes läppar som gjorde mig lite mer lugnare.
- Försök sov, Justin, sa mamma medans hon tittade in i mina trötta ögon men jag skakade på huvudet, hon suckade och ställde sig upp.
- Du kan väl ta lite frisk luft med mig? frågade mamma och jag tittade runt mig innan jag ställde mig upp.
- Okej, sa jag och följde med mamma...
Alexis Perspektiv
Jag kände hans äckliga och svettiga händer på min hals som gjorde så min kropp rös till, hans leende gjorde allt ännu värre.
- Hur känner du dig? frågade han och jag tittade upp på honom och tillbaka på den svarta och skitna väggen som var framför mig, jag kände en råtta som kröp på mina bara fötter och bet mig i kinden för att inte skrika.
- B-bra, stammade jag av rädsla medans han tog fram en kniv och skar mig lite lätt på halsen som sved till och jag kunde känna hur blodet sakta pumpade ur mina ådror ut ifrån min kropp och rann ned på min rygg.
- V-vad.. gö-ör d-du? fick jag tyst ur mig och han fick en glad min i hans ansikte.
- Jag måste ha någon att testa mina kunskaper på, sa han och jag skrek till av hans hårda grepp om min arm, han slog till mig hårt på kinden och trycket ännu hårdare.
- Jag sa till dig att inte skrika, sa han och jag nickade sakta medans jag höll mig för kinden och kände hjärtat pumpa ännu hårdare och snabbare än innan.
Han tog fram sin kniv som han skar mig med innan och la den försiktigt mot min hud på armen.
- Kom ihåg att du inte ska skrika, sa han och jag kände en svår smärta av kniven som satt i min arm och drogs fram och tillbaka...
Mina ögon öppnades och jag for upp ifrån min liggande ställning, mitt hjärta slog hårt och jag kände hur kallsvetten rann ned ffrån min panna... Det var bara en dröm... det var bara en dröm...
Innan jag visste ordet av det kände jag hur mina revben stack till och jag kastade mig ned själv i den ställningen som jag var innan, bara nu kände jag hur hela min kropp värkte och jag kunde få upp mitt ena öga men det andra såg jag väldigt lite med, jag tittade chockat runt mig men hela rummet var tomt och jag kände mig förvirrad och orolig.
Plötsligt kom en sköterska in och såg att jag var vaken, hon kom fram till mig och tittade på alla maskiner som lät.
- Alexis, du ligger på sjukhus och är väldigt skadad, känner du någon smärta? frågade hon och det tog ett tag innan jag fattade vad hon sa, jag nickade.
- Över-allt, sa jag tyst och skakigt, hon nickade och gav mig smärtstillande innan hon gick ut och snart kom hon in igen med Justin och Pattie efter sig, jag försökte le men det sved till i mitt ansikte och jag suckade.
- Alexis, hur mår du? sa Justin oroligt och jag såg honom flytta sig snabbt ifrån dörren till min sida och smekte min hand sakta, jag nickade som gjorde att han log sitt raka och perfekta leende...
Så, kapitle är uppe och jag hoppas att ni tycker om det,
Kommentera! Kommentera! Kommentera!
2013-05-08 | 16:17:24 | Kategori: You Are My Destiny (avslutad)
Vart är alla kommentarerna?
Ni har ju börjat kommentera bättre men nu så slutar ni? Kom igen, ni får inte nästa kapitel om ni inte kommenterar mer!!
2013-05-07 | 07:45:41 | Kategori: You Are My Destiny (avslutad)
Justindrewbieberstorys
Klicka in på hennes blogg för att läsa om hennes novell "Trust is something you have to earn".
Kunde dock inte lägga in ett exemplar av hennes novell för att det går inte att kopiera texten, men klicka in och läs! Det tycker jag att ni ska göra!
2013-05-06 | 19:12:00 | Kategori: You Are My Destiny (avslutad)
Chapter 35 - In The City...
Previous:
- Vi kommer, sa Justin medans han skrattade och ställde sig upp och tog min hand, Pattie suckade men hade ett leende på hennes läppar som gjorde så jag också log.
- Ta nu era kläder så ni kan åka hem och... sova, sa hon och Justin tittade på mig och började att le stort, jag tog min jacka och gick snabbt ut och snart kom Justin och Pattie efter mig... riktigt pinsamt...
Jag kände en lätt puss på min kind och öppnade sakta ögonen, plötsligt såg jag Justin sitta och titta på mig med ett mjukt och svagt leende på hans läppar.
- Hur mycket är klockan? frågade jag samtidigt som jag satte mig upp och kände hur mitt huvud kändes tungt, jag tog mig för pannan och blundade.
- Vad är det? frågde Justin oroligt, jag skakade på huvudet och tittade upp på honom.
- Inget, bara lite huvudvärk, sa jag och log svagt, han tittade fortfarande lika oroligt på mig men jag brydde mig inte mer om det.
- När ska konserten vara idag? frågade jag och ställde mig upp och började leta runt på vad jag skulle ha på mig, jag hörde hur Justin gjore samma sak och då log lite svagt för mig själv.
- Klockan 6 precis som igår, sa Justin och jag nickade och fortsatte att rota igenom mina kläder.
- Alexis, sa Justin och jag suckade medans jag ställde mig upp och vände mig om så jag stod bara några centimeter ifrån Justin.
- Är du säker på att du är okej? frågade han och jag skrattade tyst och smekte hans kind.
- Justin... jag har bara ont i huvudet, sa jag och log svagt mot honom, han suckade och tittade ned innan han mötte min blick igen och hade ett större leende på sina läppar.
- Jag ha en intervju idag... vill du hänga med eller vill du göra något på stan? frågade Justin och jag tänkte till, om jag hängde med Justin på intervjun skulle jag bara få sitta och lyssna på massor av frågor om oss och Justins tour.
- Är det okej om jag tittar runt här i Utah? Jag har aldrig varit här förut, sa jag och Justin skrattade och nickade precis innan han kysste mig mjukt.
- Såklart är det okej... men gå inte vilse, sa Justin och log mot mig, jag skrattade och kysste honom hårt innan jag satte mig ned på huk igen och letade ännu en gång igenom min resväska.
Efter några minuters letande bestämde jag mig för att ta en vit klänning och en militärgrön kort jacka med ett par vita converse och några armband.
- Så, nu är jag klar, sa jag och log mot Justin som satt på sängen och väntade otåligt på mig, han tittade på mig och log stort.
- Ska det vara din nya... outfit? frågade Justin och jag tittade chockat på honom och började skratta, han skrattade också och gick fram till mig och la sina händer på mina höfter.
- Egentligen var inte det roligt... sa jag och Justin himlade med ögonen och nickade sakta, jag log svagt och la mina armar på hans axlar och kysste honom mjukt, Justin besvarade kyssen och flyttade sina händer ifrån min höft till min midja och tryckte mig närmre honom medans jag la min ena hand på hans nacke och den andra på hans rygg.
Plötsligt började jag att le som gjorde så att kyssen avlsutades, Justin tittade frågande på mig.
- Vad är det? frågade han, jag ryckte på axlarna och vände mig om och gav honom hans tröja, han tittade frågande på mig och sedan ned på sig själv som gjorde så han skrattade.
- Jag glömde att sätta på mig min tröja, sa han och jag nickade och skrattade, han log stort mot mig och satte på sig den som gjorde så att jag var tvungen att bita mig i läppen.
- Ska vi gå? frågade Justin mig och jag nickade och tog hans hand medans vi gick ut ur hotellrummet och ned till lobbyn där Scooter och Pattie stod och väntade på oss.
Justin pussade mig på kinden när vi hade kommit fram till Centrum och jag log svagt mot honom.
- Är det okej att jag ringer när jag behöver hämtas? frågade jag Justin och han nickade och kysste mig mjukt, jag besvarade kyssen och tittade in i hans ögon.
- Ta det lugnt, jag ringer om det är någonting, sa jag och steg ut ur bilen och tittade mig runt, det var inte så mycket folk men ändå tillräckligt för att man skulle kunna gömma sig bakom alla långa personer, vilket jag kände mig trygg av att veta,
Jag vinkade till Justin som sakta åkte iväg från min syn och gjorde mig ganska nervös, det var ändå många personer här som lätt kan samlas runt mig och fråga en massa frågor som jag inte vill svara på.
Jag började gå närmre folkmassan och såg snart massor av affärer som låg bara runt hörnet, det kändes som om man var hemma fast mer affärer och mycket mer folk.
Jag kände några blickar i nacken men brydde mig inte så mycket, jag vill vara här för att titta runt i stan, inte för att vara orolig om fans som är nyfikna.
- Är du Alexis Stanford? hörde jag en liten flicka säga, jag tittade ned jämte mig och såg en flicka i ungefär 5 års åldern hålla i ett papper och en penna, hon hade ett litet svagt leende på hennes läppar som gjorde henne riktigt gullig.
- Ehh... ja? sa jag och tittade nervöst ned på henne,. hon gav mig pappret och pennan och tittade blygt på mig.
- Skulle jag kunna få din autograf? frågade hon och jag log svagt och skrev ned mitt namn i fin skrivstil på pappret och tittade på henne.
- Vad heter du? frågade jag henne.
- Molly, sa hon och jag skrev ned " Till Molly ifrån" ovanför mitt namn och gav pappret till henne, hon sken upp som en sol och kramade om mig.
- Tack, sa hon innan hon sprang iväg till sin mamma, jag hörde hur både mamman och Molly skrattade medans jag log stort åt deras håll, min första autograf...
Efter någon timme hade jag tröttnat att gå runt i stan så jag satte mig på en bänk och tog upp min mobil ur fickan, jag hade fått 3 missade samtal ifrån Justin och 1 ifrån James. Jag suckade och klickade på Justin som snabbt svarade.
- Hej, är allt okej? frågade Justin och jag skrattade av hans nervositet.
- Ta det lugnt, jag har bara stött på en liten flicka som ville ha en autograf, sa jag och jag kunde höra hur Justin skrattade tyst på andra sidan luren.
- Altså... din första autograf? frågade Justin och jag nickade sakta.
- Nu fattar jag varför du gillar att skriva på autografer, sa jag och Justin skrattade igen.
- Vill du hem än? frågade Justin och jag log svagt.
- Gärna, jag orkar inte vara här mer, sa jag och jag hörde Justin pratade med någon innan han kom tillbaka till luren.
- Vi är redan påväg, hittar du till där vi lämnade dig? frågade Justin och jag tittade åt alla håll.
- Jag tror det, sa jag innan vi la på och jag ställde mig upp och försökte tänka ut det hållet som jag kom hit ifrån, plötsligt hörde jag massor av killskratt och ryckte till.
- Titta! Det är biebers flickvän! skrek den ena och jag tittade chockat på dem medans jag snabbt började gå framåt och inte bry mig om dem mer, men när jag började gå snabbt började killarna bakom mig gå snabbare och snart nästan sprang dem efter mig. Jag blundade och kände en arm på min axel so, tryckte mig bakåt och vände mig om, jag mötte ett par mörkbruna ögon som stirrade in i mina.
- Du ser rädd ut, sa han och fick ett leende på sina läppar.
- Lämna mig ifred, sa jag och vände mig om med trycktes tillbaka av honom.
- Skulle du kunnna hälsa din... pojkvän... att han suger? sa han och alla andra skrattade, jag tittade oroligt på alla som samlades runt mig, jag såg bara 5 stycken men det kändes som tusen som tryckte in mig i en hörna.
Plötsligt fick jag en smäll på min kind som gjorde så jag skrek till lite och kände hur hela mitt halva ansikte sved till precis som om jag hade fått en brännskada.
De puttade mig bakåt och jag såg hur deras leende blev större och större, plötsligt fick jag en till klapp på andra kinden som gjorde så jag lutade mig ned och då fick jag ett slag på ryggen som gjorde så hela jag blev stel, jag kunde inte prata, jag var helt stum av min rädsla som forsade genom min kropp.
- Hur går det? Ska du skrika på din pojkvän nu? skrek en annan och slog till mig på magen, jag hostade ut luft som brände i min hals, jag tittade upp på alla som skrattade medans jag kunde höra mina djupa smärtsamma andetag som tog emot i magen.
Jag hörde tyst hur alla skrek på mig och det blev snurrigt för mina ögon, jag kunde höra smällen ifrån näven som landade på mitt öga och som gjorde så jag ramlade ned på marken, innan jag visste ordet av det blev allt svart...
Det var helt tyst när jag försökte öppna ögonen men kunde bara få upp ena, hela mitt ansikte sved och jag kunde känna den plågsamma smärtan ifrån min brutna näsa, allt var svart så jag förstod inte om jag ens tittade eller om jag fortfarande inte fick upp mina ögon, jag kände på mina fickor och tog sakta upp min mobil och såg hur skärmen lyste upp.
Sakta tryckte jag in på kontakter och hittade Justin.
- Alexis? Är du okej? Varför kom du inte? Vi hittar inte dig! nästan skrek Justin i telfonen och jag satte den sakta mot örat.
- F-ör-örlå-åt, sa jag tyst och rassligt innan jag kände hur min kropp inte ville andas, det blev helt tyst i telefonen men snart hördes Justins röst igen.
- Alexis? frågade Justin och jag kunde höra hur orolig han var.
- Ja? svarade jag och försökte låta pigg men egentligen kände jag mig som om jag hade en stor flera kilos sten på mig.
- Vad har hänt? Nej, var är du? jag hörde hur Justin började springa runt och skrek till alla att de behövde hitta mig, hur jag lät och möjligheter om vad som skulle kunna ha hänt mig.
- Alexis, var är du? hörde jag Pattie säga i telefonen, jag flyttade huvudet sakta och tittade runt mig, jag såg knappt någontig , allt var suddigt men en sak kunde jag se klart.
- J- ag... ve-t.. inte, Kl-ar-as, sa jag innan jag tappade mobilen och kände hur jag ännu en gång höll på att svimma...
Justin's perspektiv
Jag såg hur mamma sa Alexis namn flera gånger och då fick jag panik, vad kan ha hänt henne? Hon lät helt förstörd, precis som om hon hade strypts, jag kände hur jag hade gråten i halsen när mamma vände sig om med oroliga ögon.
- Hon sa Klaras, sa hon och jag tittade panikslaget på henne, vadå klaras? Jag ställde mig upp och tog mina bilnycklar och började springa ut till min bil och brydde mig inte om alla fans, det ända viktiga nu var Alexis, vad kan ha hänt med henne?
Så, nu är kapitlet uppe och min dator har kommit så jag slipper oroa mig över att inte lägga upp kapitel i tid längre, dessutom... vad tror ni kommer hända?
Jag vet att det har blivit långtråkigt att läsa denna novellen nu efter ett tag av kapitel som det händer väldigt lite i men nu har jag ganska många idéer som jag hoppas kommer göra er glada!
Kommentera! Kommentera! Kommentera!!
2013-05-04 | 10:48:37 | Kategori: You Are My Destiny (avslutad)
Chapter 34 - Justin on stage...
Previous:
- Jag skulle bara säga till Justin att du ska gå på Meet and Greet nu... kom när... ni är klara med.... varandra... sa Alfredo och gick snabbt ut ifrån rummet och jag kunde inte hjälpa att börja gapskratta, Justin log mot mig och ställde sig upp och sträckte ut sin hand.
- Jag antar att vi är... klara nu, sa Justin och jag skrattade ännu mer men tog Justins hand och följde med honom till Meet and Greet...
Justin's Perspektiv
Jag hörde fansen skrika och min adrenalin började åka genom min kropp, jag hängde i vingarna som om bara några sekunder skulle åka ut och showen skulle börja.
"Justin, Justin, Justin"
Jag log och kände hur jag sakta började åka framåt och skärmen öppnades, fansen skrek högt och jag försökte hålla mig att inte le, sakta men säkert var jag snart nere på marken och jag och dansarna spände av mig.
Jag gick sakta fram och började le när jag såg mina fans skrika och gråta av lycka.
(Lyssna medans ni läser!)
- LET`S GOO! skrek jag och hoppade upp och ned och sprang bak till mina dansare.
- How are you today Utah? Fick jag ur mig och hörde alla fans skrika så högt det kunde och hoppade upp och ned för att få min uppmärksamhet... detta var min dröm.
Alexis Perspektiv
Jag stod och log så stort jag kunde när jag såg Justin göra det han älskade, han dansade, pratade med sina fans och sjöng hans musik.
Det var nästan så jag började att hoppa utav hans energi som han hade på scenen, jag sjöng lite för mig själv och gungade till musiken när jag hörde några börja prata bakom mig och jag slutade och skrattade åt mig själv. Jag fick en reflex att skrika men höll mig det inom mig, jag skrattade igen och fortsatte att titta på skärmen där man såg honom hälsa på sina fans och ha roligt, jag verkligen älskade att se honom så.
- Är det första gången du ser på honom på scen? frågade Pattie bakom mig, jag vände mig om och nickade åt hennes fråga.
- Det är stort att se honom på scen för första gången, man ser på honom att han älskar vad han gör, ellerhur? sa hon och jag skrattade och tittade på skärmen och nickade,
- När han är där uppe får han mer energi och han ser piggare ut, sa jag och hon nickade och log medans hon tittade på sin son uppträda på skärmen.
- Han är otrolig där uppe, sa jag och ville bara springa upp och omfamna honom och sjunga med, Pattie skrattade och mötte min blick.
- Jag menade att jag har hört mycket om dig, Justin pratar om dig hela tiden och hur otroligt vacker du är, sa hon och jag tittade lite generat ned på golvet och log svagt.
(sluta lyssna på musiken!)
Nu var det den sista låten på konserten och jag längtade tills jag skulle få krama om Justin.
"So...Who Wanna be my baby?"
Skrek han ut och jag kunde inte hjälpa att le, han var otrolig mot sina fans och mot alla i hans Crew, han var perfekt.
Musiken började spelas och Justin började att sjunga på Baby, alla bakom scenen sjöng ibland med och dansade till Justins otroliga röst som spreds ut i lokalen där alla fans satt och skrek medans de hoppade och grät, jag skrattade och tittade bakom mig där Alfredo och Pattie satt och pratade i soffan , Scooter stod precis som jag och tittade på konserten genom en av många skärman här bak, alla andra i hans Crew slet och jobbade för att få musiken rätt och göra så Justin hör hans egen röst i den lila saken som han sätter i örat.
Plötsligt började fansen skrika ännu mer för att Justin hade lämnat scenen, jag fick ett litet pirr i magen och började småspringa till ingången till scenen där jag förstod att Justin var nu.
Snart stod jag och tittade på Justin när han torkade sin panna och drack lite vatten, jag fick ett snett leende på mina läppar.
- Du var otrolig där uppe, fick jag ur mig och gick fram till Justin som tittade frågande på mig men sken snart upp med ett stort och töttsamt leende, han kramade om mig och pussade mig på pannan.
- Okej... du är klibbig, sa jag och gjorde en grimage som Justin skrattade åt.
- Prova du att dansa och sjunga samtidigt där uppe, sa han och jag skrattade och kysste honom mjukt, han besvarade kyssen innan han la sin arm om mina axlar och vi båda gick till rummet jag var i innan, jag antar att alla andra skulle vara också.
Justin's Perspektiv
Vi möttes av leenden ifrån alla i mitt Crew och det gjorde så jag blev ännu gladare, första konserten efter "lovet" och nu har jag bara 5 kvar sedan ska jag vara ledig igen fast bara över Julen innan jag skulle börja igen och ha dubbelt så många som jag ska ha nu, jag älskar att uppträda men ibland kan det bli för mycket för att man åker till olika ställen hela tiden och hinner knappt med att sova ordentligt.
- Ta en dusch och sedan kan vi åka tillbaka till hotellet så ni får vila, sa mamma och jag log tacksamt mot henne, hon besvarade mitt leende med hennes egna innan jag tittade ned på Alexis som tittade på mamma när hon gick iväg och började prata med Scooter, jag pussade henne på kinden så hon tittade på mig och hade ett svagt leende på hennes läppar.
- Känner du för att duscha? frågade jag henne och hon tittade på mig med höjda ögonbryn, jag log oskyldigt mot henne som gjorde så hon skrattade lite tyst åt mig.
- Varför inte? sa hon och jag blev chockad av hennes svar men kunde inte hjälpa att skratta, Alexis tog min hand och gick ut ur rummet och tittade åt båda hållen.
- Vart ligger duschen... då? frågade hon och jag log stort mot henne medans jag pekade åt vänster, hon skrattade och tittade upp på mig.
- Det visste jag redan, sa hon och började gå åt vänser med mig snabbt efter henne...
Alexis Perspektiv
Jag drog handduken runt mig och tittade på Justin som stod och tog på sig kläder som han hade tagit med sig innan vi åkte hit till lokalen, typiskt mig hade jag bara de kläderna som jag hade på mig innan men som tur var så hade jag inte svettats lika mycket som Justin heller.
- Du ser så trött ut, tröttare än mig, sa Justin och jag gick till sängen och tog på mig mina kläder.
- Det är kanske för att jag för första gången hängde med min perfekta pojkvän på en konsert och stod bakom och nästan hoppade av glädje men också för att jag åkte ett flyg i 9 timmar och har knappt fått vila efter det, sa jag och tittade på Justin som nu satt på sängen och tittade på mig med ett svagt leende.
- Nästan hoppade av glädje? frågade Justin och jag skrattade och slog han på armen, han skrattade och ställde sig upp innan han la sin hand på min kind och smekte den lugnt.
- Som jag sa, du hade glädje och energi där uppe, det var nästan så jag skulle vilja vara där uppe med dig, sa jag och Justin log och närmade sakta sig min mun innan vi möttes i en mjukt kyss.
Plötsigt hördes en lös knack på dörren och vi båda tittade frågande dit, medans Justin gick och öppnade skrattade jag tyst ör mig själv och tog på mig mina skor.
- Justin, det är dags att åka till hotellet, sa Pattie och tittade på mig som hade blött hår, hon höjde ögonbrynen och tittade på Justin som hade ett oskyldigt leende på sina läppar.
- Vadå? frågade Justin snabbt och Pattie skakade på huvudet och gick därifrån, jag kände hur jag började att rodna, Justin gick sakta tillbaka till mig och skrattade åt hur jag rodnade.
- Åhh, har jag någonsin berättat för dig att du är riktigt gullig när du rodnar? frågade Justin och jag skrattade och skakade på huvudet.
- Har jag någonsin berättat för dig att du är riktigt gullig när du inte har någon tröja på dig? sa jag och Justin tittade ned på sig själv och upp på mig igen.
- Nej, men jag vet att du tycker det, sa Justin och jag skrattade och puttade ned honom i sängen, jag kände ett par händer om mina höfter och plötsligt låg jag i sängen med honom.
- Var inte det lite onödigt? frågade jag honom och satte mig upp, han skakade på huvudet och kysste mig mjukt och passionerat.
- Hörde ni inte när jag sa att ni....
Innan jag hann reagera stod Pattie och tittade frågande på oss när Justin fortfarande höll sin hand på min kind och jag höll min på Justins nacke.
- Vi kommer, sa Justin medans han skrattade och ställde sig upp och tog min hand, Pattie suckade men hade ett leende på hennes läppar som gjorde så jag också log.
- Ta nu era kläder så ni kan åka hem och... sova, sa hon och Justin tittade på mig och började att le stort, jag tog min jacka och gick snabbt ut och snart kom Justin och Pattie efter mig... riktigt pinsamt...
Kapitel 34 är uppe! Vad tycker ni? Jag lovar att det snart ska hända något men jag har lite problem med att kunna skriva nu, som sagt är min dator sönder men jag gör så gott jag kan...
Kommentera! Kommentera! kommentera!
2013-05-02 | 19:40:19 | Kategori: You Are My Destiny (avslutad)
Chapter 33 - The Crew...
Previous:
- Vi låtsas att jag inte sa outfit och istället sa jag... detta kommer bli min nya klädsel! sa jag snabbt och Justin skrattade och log mot mig, jag skrattade också och kysste honom mjukt...
Efter en stunds åkande i turnebussen var vi äntligen framme vid lokalen men nu skulle jag ännu en gång få gömma mig bakom Justin och höra allas panikskrik som gjorde så mitt huvud exploderade.
Vi gick snabbt ut och jag fick höra skriken som förstörde mina öron igen, medans jag höll i Justins hand kände jag en av vakternas hand på min rygg som lätt tryckte mig framåt och gjorde mig nervös.
-Hej! hörde jag alla skrika när vi kom in genom dörren in till lokalen, jag tyckte att jag kände igen många utav dem men inte alla.
- Alexis, detta är mitt Crew, sa Justin och jag tittade frågande på Justin och tillbaka till Justins crew med ett stort leende på mina läppar.
Det kom fram en mörk men inte för mörk kille och sträckte ut sin hand för att hälsa på mig, han hade stora mörkbruna ögon och ett stort vitt leende.
- Hej, jag är Alfredo Flores, sa han och jag skakade hans hand och nickade medans jag fortsatte att le lika stort och glatt som innan.
- Alexis Stanford, sa jag och snart kom det fram en till kille eller... man som jag kände igen, Scooter Barun, han som hittade Justin på youtube.
- Scooter Braun, trevligt att träffas, sa han och jag skakade hans hand och nickade mot honom också.
- Alexis Stanford, trevligt att träffa dig med, sa jag och jag blev själv förvånad över hur trevlig jag lät.
Jag hälsade klart på alla innan vi gick in till ett rum där det var en Tv, soffa och lite annat som behöver för att roa sig innan en konsert, Justin satte sig nöjt ned i soffan och jämte honom satte sig Alfredo och de började prata med varandra och jag såg på Justin att han hade roligt, jag tittade runt och såg att alla pratade med varandra och kände sig som hemma medans jag stod och bara tittade runt och undrade vad jag skule göra.
Jag skulle precis sätta mig i fotöljen som var precis jämte mig när en ganska kort kvinna som jag också kände igen kom in genom dörren, hon var väldigt söt och hade brunt långt hår som hängde ned för hennes axlar.
- Justin! sa hon glatt och Justin ställde sig upp och drog upp sina byxor för att de inte skulle åka ned för långt innan han kramade om henne och pussade henne på kinden.
- Hur mår du? frågade kvinnan och Justin svarade med ett snabbt "bra" innan han vände henne om så hon tittade på mig vilket gjorde så jag blev lite generad och tittade ned på golvet, hon skrattade och gick fram till mig med Justin efter sig.
- Mamma, detta är min flickvän Alexis, Alexis, detta är min mamma Pattie Mallette, sa Justin och jag skakade hand med Pattie och log stort, bara nu kunde jag känna igen henne helt, Becky har pratat om henne mycket.
- Hej, Alexis, det är roligt att se dig, Justin har pratat mycket om dig, sa Pattie och log stort, jag log också och såg hur Justin började bli rosa om kinderna.
- Hej, det är roligt att se dig med, sa jag och fick plötsligt en kram av henne vilket gjorde så jag fick en chock men besvarade den väldigt lik min egen mammas kram. Hon log lite snabbt åt mig innan hon vände sig om till Justin och sa något till honom som jag inte riktigt förstod innan hon försvann ut genom dörren igen. Jag tittade på Justin som log stort mot mig.
- Jag måste presentera dig för mina föräldrar, sa jag och tittade på Justin som skrattade och la sin hand på min kind.
- Fast jag vet redan vilka dem är, sa Justin och jag skrattade och nickade medans jag tittade ned på golvet men Justin lyfte upp mitt huvud lika snabbt som jag tog ned det och kysste mig mjukt.
- Kom, sa han sedan och drog med mig ut ur rummet och in genom en annan dörr som ledde i till Scenen där konserten skulle vara.
- Vad tycker du? frågade Justin med sitt stora leende på sina läppar, jag tittade runt av förvåning och blev snart snurrig över hur stort det var.
- Hur vågar du stå här och sjunga? frågade jag Justin och tittade frågande på honom, han ryckte på axlarna och tittade rakt ut där alla ståplatser var.
- Detta är vad jag älskar att göra, om man älskar det man gör klarar man av allt, sa justin och jag log svagt mot honom medans han tittade runt och jag såg på honom hur han verkligen älskade att stå här och bara titta runt och jag förstår honom när han säger att " om man älskar det man gör, kan man göra allt"...
Det hade gått 2 timmar och nu hade alla Beliebers samlat sig utanför och börjat köa för deras platser, då och då hörde man hur de skrek Justins namn och sjöng ramsor och hans låtar.
- Är du spänd? frågade jag Justin när han satt i soffan med mig liggandes med huvudet i hans knä, han log mot mig och skrattade.
- Såklart jag är, sa han och jag skrattade och tog upp Justins mobil ur hans ficka och försökte skriva in koden men såklart kunde jag inte komma in.
- Du har sett mig göra koden många gånger men du kan fortfarande inte komma in? frågade Justin och jag tittade på honom och skrattade.
- Jag har inte täkt på att ta in din kod i mitt huvud, sa jag och Justin skrattade medans han skrev in koden så jag kunde komma in, jag log tacksamt mot honom innan jag fortsatte med snokandet i hans mobil.
Jag tittade upp på Justin för att jag kände hans blick i pannan.
- Vad är det? frågade jag tyst och han log och smekte min kind.
- Inget, sa han medans jag satte mig nyfiket upp och tittade in i hans ögon, Justin närmade sig mina läppar när jag förstod varför han tittade på mig, jag skrattade och kysste honom hårt och passionerat, jag drog min hans längst hans axlar och tryckte honom närmre mig.
- Ojsan, hörde vi Alfredo säga, vi tittade chockat mot dörren och såg Alfredo stå och le stort åt oss, Justin skrattade men jag blev bara generad.
- Jag skulle bara säga till Justin att du ska gå på Meet and Greet nu... kom när... ni är klara med.... varandra... sa Alfredo och gick snabbt ut ifrån rummet och jag kunde inte hjälpa att börja gapskratta, Justin log mot mig och ställde sig upp och sträckte ut sin hand.
- Jag antar att vi är... klara nu, sa Justin och jag skrattade ännu mer men tog Justins hand och följde med honom till Meet and Greet...
Så, nu är detta kapitlet uppe och nu ska jag skriva lite på Kapitel 34. Bara så ni förbereds, spänningen kommer snart komma....
kommentera! Kommentera! Kommentera!
2013-05-01 | 11:43:27 | Kategori: You Are My Destiny (avslutad)
Chapter 32 - Screaming Beliebers...
Previous:
- Jag älskar dig, sa Justin och kysste mig mjukt innan vi gick hand i hand in till flygplatsen, om 1 timme skulle jag sitta på flygplanet till Utah med Justin jämte mig medans vi skojade och pratade med varandra, jag känner på mig att denna natten kommer bli speciell...
Jag satt och tittade på olika bilder med mig och Justin med min mobil när jag hörde piloten säga ett meddelande i högtalaren.
"Nu landar vi, sätt på era säkerhetsbälten"
Jag la ned mobilen i fickan igen och satte på mig säkerhetsbältet och puttade på Justin som sov, vilket han har gjort mesterdels av flyget förutom när vi tittade på film och pratade.
- Justin, sätt på säkerhetsbältet! sa jag högt och han öppnade chockat ögonen och tittade frågande på mig, jag skrattade och pekade på säkerhetsbältet så han skulle förstå.
- Du kunde pussat mig på kinden eller något isället för att skrämma ihjäl mig, sa Justin och jag skakade på huvudet och tittade ut genom fönstret, man kunde inte se så mycket men snart kände jag hur min mage kurrade när flyget sakta men säkert vinklades neråt och vi var påväg att landa.
- Är du spänd? frågade Justin och jag tittade på honom och skakade sakta på huvudet medans jag tänkte till... jag var nog lite spänd...
Justin tog min hand och smekte den sakta som gjorde så hela jag rös, jag mötte hans ögon och log svagt.
- Det kommer vara massor av fans där nere... ellerhur? sa jag och Justin tittade ut genom det lilla fönstret jämte mig och sedan tillbaka till mina ögon.
- Du behöver inte vara orolig, det kommer finnas vakter och poliser där, sa Justin och jag skakade på huvudet.
- Jag är inte orolig över säkerheten, mest över att de inte vet någonting om... oss, sa jag och Justin nickade ivrigt och jag skrattade lite lätt innan Justin log svagt.
- Vi kommer få frågor, men vi behöver inte svara på dem, om du inte vill, sa Justin och jag log mot honom och smekte hans kind innan jag kysste honom lätt precis innan jag kände en dunst och vi var nere på marken.
Bara när vi kom ut ur flygplanet så hörde man hur alla tjejer skrek och längtade till de skulle få se Justin, jag tittade oroligt på Justin som pussade mig i pannan och la sin hand runt min midja innan vi började gå in till flygplatsen, jag antar att det inte kommer vara några tjejer där men jag hoppades inte att vi skulle bli överfallna om vi bara gick ut på stan... vilket jag vet att vi kommer... men ändå...
Plötsligt stannade Justin och bara då märkte jag hur långt vi hade kommit, nu var vi redan där vi skulle hämta våra resväskor, Justin vände mig om och tittade mig i ögonen och jag kände hur till och med han var lite spänd över det.
- Om du inte vill bli sett av kamerorna så kan du gömma dig bakom mig eller göm ansiktet i dina händer, sa Justin och jag nickade och log svagt mot honom.
- Detta är allt nytt för mig, sa jag och Justin skrattade och smekte min kind.
- Jag vet, sa han och kysste mig mjukt och passionerat innan vi fortsatte ut till turnebussen som redan stod ute vid öppningen av flygplatsen, snart kunde man se tjejer som stod och grät men samtidigt skrek Justins namn och hoppade upp och ned. Jag tittade chockat runt och såg massvis av tjejer som gjorde exakt samma sak.
Dörren öppnades och jag gömde mitt ansikte i mina händer och gick bakom Justin medans han höll om mig, det ända jag kunde höra var panikskrik överallt runtom mig, jag fick nästan panik eftersom jag knappt kunde se medans Justin tryckte mig framåt och vakterna gjorde så jag fick lite plats.
Väl inne i bussen pustade jag ut och satte mig på soffan för att vila mitt huvud, allt skrik gjorde så jag plötsligt fick ont i det.
- Är du okej? frågade Justin mig medans han satte sig brevid mig och la sin hand på mitt ben, jag tittade upp på honom och log medans jag nickade.
- Jag fick bara lite ont i huvudet, sa jag och tittade runt i Justins turnebuss, det var svarta väggar och soffan jag satt på var vit med röda kuddar, det var väldig modernt.
- Här, sa Justin och gav mig en huvudvärkstablett och lite vatten, jag log tacksamt mot honom och la tabletten i munnen sedan drack jag en klunk av vattnet.
- Vi kommer åka till hotellet nu, det kanske tar ungefär en kvart sedan får vi vila i en halvtimme innan vi åker till lokalen där konserten ska vara, sa Justin och jag nickade och pustade ut igen.
- Du ser så utmattad ut, sa Justin och la sin hand på min kind, jag skrattade och log mot Justin som såg oroad ut.
- Det är inte så konstigt, ellerhur? frågade jag honom och han log mot mig innan vi möttes i en mjuk lätt kyss.
Justin's Perspektiv
Jag såg på Alexis hur trött hon var och det gjorde mig orolig, jag är van vid sånt här men detta är nytt för henne.
Vi gick ut ur turnebussen och möttes av massor av skrik igen, Alexis gjorde exkat som innan, täckte ansiktet och gömde sig bakom mig.
- Justin, I love you! skrek en tjej ifrån folkmassan, jag tittade dit och smålog mot henne och skrek "I love you too" tillbaka till henne och alla andra innan vi försvann in genom dörrarna och Alexis slappnade av igen.
- Är du okej? frågade jag henne och hon log svagt mot mig och nickade, jag la armen om henne och pussade henne på pannan när hon tittade upp på mig och smekte min kind.
- Jag är okej, sa hon tyst och kysste mig mjukt, jag besvarade kyssen och kramade om henne hårt, jag kände hur hon började slappna av ännu mer vilket gjorde så jag började småle.
- Kom, sa jag till henne och tog hennes hand innan vi åkte upp till rummet och Alexis lade sig i sängen, jag skrattade åt henne och tog in väskorna som var ställda utanför våran dörr.
- Jag ska ta en dusch... du får gärna följa med... sa Alexis och satte sig upp, jag skrattade åt henne och satte min tumme under hennes haka och kysste henne mjukt.
- Jag tänkte faktiskt beställa upp 2 hambrugare om du ville ha, sa jag och hon sken upp som en sol, jag skrattade och slog in receptionsnummret på telefonen på rummet när jag kände ett par armar runt om mig.
- Synd att du inte... kunde... duscha, sa Alexis och gick in på toaletten, jag vände mig om och skrattade åt henne när receptionisten svarade.
- Skulle du kunna skicka upp 2 hamburgare till rum... 205, sa jag och jag hörde hur Receptionisten skrev ned vad jag beställde.
- Det kommer upp om 10 minuter, sa hon innan vi la på och jag satte mig på sängen och tog upp min mobil ur min ficka, jag hade 2 missade samtal, ett var från Chaz och ett ifrån mamma.
Jag klickade på Chaz och satte mobilen mot örat.
- Hej, det är Chaz, sa Chaz och väntade på svar.
- Hey! nästan skrek jag och log glatt av att höra Chaz igen, det var några veckor sedan som jag träffade eller pratade med honom.
- Hey! Justin! Skrek Chaz tillbaka vilket gjorde så jag skrattade tyst åt honom.
- Jag ser att du är tillbaka med Alexis, sa han och jag kunde nästan se hur han blinkade med ena ögat, jag skrattade och nickade.
- Du måste träffa henne! sa jag och Chaz skrattade...
Alexis Perspektiv
Jag var precis klar i duschen när jag hörde hur Justin pratade med någon i telefon, jag drog snabbt handduken om mig och gick ut ur badrummet och såg Justin sitta på sängen och le stort.
Jag tittade nyfiket på honom när han tittade åt mitt håll och log ännu större, jag satte mig på sängen jämte honom och tittade fortfarande lika nyfiket.
- När? Okej. Bra, imorgon. Skönt. Okej, hejdå, sa Justin och jag tittade ganska förvirrande på honom när han la ned sin mobil i sin ficka igen och tittade på mig.
- Det var Chaz, sa Justin och jag kände igen namnet, det var Justins kompis ifrån hans barndom, jag log och nickade medans jag ställde mig upp och öppnade min resväska och letade runt vad jag kunde ha på mig.
Jag kände snart ett par armar runt mig som gjordxe så jag började att le innan jag ställde mig upp och vände mig om, Justin hade en gulligt leende på sina läppar och jag kunde inte hjälpa att skratta lite lätt.
- Vi gör såhär, jag väljer kläder till dig och du till mig, okej? sa Justin och jag nickade sakta och kysste Justin lätt.
- Okej, väljer du något snyggt till mig, väljer jag något snyggt till dig, sa jag och la min hand på Justins bröst och höjde ögonrbynen, han bet sig i läppen och nickade sakta. Jag log och gick ifrån Justin till hans resväska och öppnade den, jag möttes av en lukt av Justins parfym och massor av kläder, jag skrattade och tittade på Justin som gjorde samma sak åt min väska.
Jag började att rota runt och hittade direkt en jeansväst som jag verkligen gillade, jag fortsatte att leta och tog fram ett par av Justins svarta jeans och en vit T-shirt med någon konstig bild på, sedan öppnade jag andra väskan och tog fram ett par av Justin skor, han hade hundratals av olika sneakers!
Jag skrattade lite åt mig själv och tog fram en sådan sak som han brukar ha i bakfickan av byxan och la det på sängen, innan jag sa till honom att jag var klar tog jag fran en klocka och la med, för mig passade den klädseln perfekt till idag.
- Är du klar? frågade jag och satte mig på sängen och tittade på honom när han letade.
Efter en stund la han allt på sängen och vi studerade vad vi hade valt till varandra, till mig hade han valt ett par vita shorts, ett svart linne och en jeans shorta, till smycken hade han lagt fram ett av mina solglasögon, en klocka och 2 silverarmband, jag tittade på Justin och log stort.
- Vad tycker du? frågade jag Justin och han tittade på mig och skrattade.
- Vad tycker du? frågade han och jag tittade ned på kläderna och upp på honom igen.
- Nej!! Säg du först! sa jag och snabbt och han log mot mig medans han gick fram till mig.
- Bra valt, sa han och smekte min kind, jag log svagt mot honom.
- Detta kommer bli min nya outfit, sa jag och skrattade åt mig själv, varför sa jag outfit? Justin skrattade också men tyst för sig själv.
- Vi låtsas att jag inte sa outfit och istället sa jag... detta kommer bli min nya klädsel! sa jag snabbt och Justin skrattade och log mot mig, jag skrattade också och kysste honom mjukt. ..
Jag vet inte om detta kapitlet blir så bra men jag funderar just nu på vad som kan hända i novellen, jag vet att inte många gillar bråk men någonting måste ju hända i novellen. Skriv vad!
Kommentera! Kommentera! Kommentera!
2013-04-29 | 19:39:38 | Kategori: You Are My Destiny (avslutad)
Chapter 31 - Justin's Room...
Previous:
- Nejdå, vi är vanliga tonåringar som bara är lite... passionerade, sa Justin och jag skrattade och tittade runt mig, det var bara några som tittade på oss men jag kände på mig att det skulle bli värre snart.
- Ska vi åka? frågade jag Justin och han nickade innan vi gick ut till hans bil och började köra hem till Justin..
Jag låg i soffan och tittade upp på Justin som sov som en stock, just precis hade vi tittat på film och Justin hade somnat i mitten av den.
Jag låg i Justins knä med hans hand runt min midja, jag skrattade lite lätt innan jag sakta och tyst tog bort hans hand ifrån min mage och gick upp ur hans knä och gjorde lite te till mig, klockan var 4 på dagen men det kändes som om den var 10 på kvällen, jag var utmattad.
Medans jag väntade på vattnet som skulle börja koka satte jag mig på köksstolen och suckade, jag kunde inte få bort bilden av James och Becky ur mitt huvud, men det var inte bara det som snurrade runt. Allt, jag kände mig orolig och glad samtidigt.
Jag hällde i det kokande vattnet i en kopp och la i teet, innan jag visste ordet av det satt jag på samma stol igen och tittade på Justin som nästan snarkade.
Justin sa innan idag att planet skulle lyfta klockan 7, så det är några timmar kvar av mys.
Jag drack lite av mitt te när jag hörde hur Justin vaknade till på soffan, jag log mot honom när han satte sig upp och undrade vart jag var.
- Du kunde väckt mig, sa Justin till mig men jag ryckte på axlarna och följde Justins steg när han kom gåendes mot mig, snart kände jag ett par armar om min midja.
- Du var så söt när du låg där och sov, sa jag och Justin skrattade och pussade min panna, jag la min hand på Justins och tittade upp på honom. Han tittade frågande på mig.
- Vad är det? Din min är helt oförklarbar, sa Justin och jag skrattade och vände mig om och tittade in i Justins ögon.
- Jag är bara glad att jag slipper vara hemma, att vara med dig på touren kommer vara mycket roligare än att sitta hemma och titta på James och Becky hångla, sa jag och Justin skrattade och öppnade kylskåpet och hällde upp lite juice i ett glas.
- Nu får istället mitt Crew se oss vara passionerade, sa Justin och jag skrattade och drack lite till från mitt te.
- Jag vet inte om jag ska ta det på ett bra eller dåligt sätt, sa jag och Justin skrattade och satte sitt glas på diskbänken.
- Jag ska ta en dusch, du får gärna hänga med... men annars kan du snoka runt, som jag veta att du älskar att göra, sa Justin och blinkade med ena ögat, jag skrattade och skakade på huvudet.
- Jag skulle så gärna vilja duscha... men jag duschade imorse, onödigt att duscha nu, istället ska jag gå och snoka i ditt rum, precis som jag älskar att göra, sa jag och gick snabbt upp för trappan med teet i mina händer och satte mig på Justins säng och tittade runt.
"Jag skulle så gärna vilja duscha... men jag duschade imorse, onödigt att duscha nu, istället ska jag gå och snoka i ditt rum, precis som jag älskar att göra"
Det var stort och väggarna var beiga, möblerna var moderna men gjorde att rummet blev otroligt mysigt, detta är nästan mit drömsovrum.
Jag ställde ned mitt te på bänken och tittade inne i garderoben och i lådor, det fanns faktiskt ganska många saker som var intressanta i hans rum. Men den jag gillade mest var gitarren, jag vet att Justin kan spela... flera instrument men jag har alltid älskar gitarr musik.
Det låter så vackert och man kan göra hur grymma låtar som helst till det.
Plötsligt kom Justin in genom dörren med bara handduk runt sin midja, jag tittade på honom och himlade med mina ögon.
- Hittar du något roligt? frågade han med ett stort flin på hans läppar, jag tittade ned på gitarren och upp på honom igen, jag kunde inte låta bli att skratta lite åt honom.
- Vad är det? frågade han och jag skakade på huvudet och gick fram till honom.
- Du kan inte locka mig med dina magrutor, sa jag och kände på hans mage, han höjde ögonbrynen och log ett snett leende.
Jag skakade sakta på huvudet innan vi möttes i en hård kyss som tillslut blev passionerad, Justin drog mig närmre honom och la mig på sängen medans han drog av mig min tröja och kysste min nacke...
Jag drog på mig mina byxor och min tröja innan jag satte upp håret i en tofs och tittade på Justins om nöjt låg i sängen.
- Jag kunde visst locka dig, sa han och jag skrattade och slängde en kudde på honom, han skrattade och tog tag om min midja och slängde ned mig i sängen medans han började kittla mig, jag höll på att skratta ihjäl mig.
- Sluta! skrek jag mellan mina skrattattacker, han skakade på huvudet och fortsatte att kittla mig.
- S- snälla! skratt-skrek jag och Justin slutade för sekunden så jag kunde pusta ut men nästa sekund började han igen och jag kunde knappt andas.
- J-justin! skrek jag och tillslut slutade han för att inte ta slut på mig helt, jag skakade på huvudet medans jag hade ett stort leende på mina läppar.
- Du har tur att jag inte orkar kittla dig nu, sa jag och Justin tittade på mig med himlande ögon och höjda ögonbryn.
- Flyget går snart, vi måste göra oss i ordning, sa jag snabbt och Justin skrattade, jag log och gav Justin hans byxor innan jag gick in till toan för att se så jag inte såg helt förstörd ut, Justin kom fram bakom mig igen med hans byxor på men utan hans tröja och jag suckade och vände mig om för att möta hans blick.
- Du är hopplös, vet du det? sa jag medans jag la mina armar om hans axlar och tittade in i hans ögon, han log och jag hörde hur han tyst skrattade.
- Om du inte tar på dig din tröja gör jag det åt dig, sa jag och tittade in i sovrummet, han kysste mig mjukt innan han sakta gick och drog på sig sin tröja och rufsade till hans hår. Han är helt oförklarigt perfekt.
Jag och Justin drog ut alla revöskor ifrån bagaget, det var 4 otroligt tunga reväskor som skulle med på planet, hur jag kunde lyfta dem var rent omöjligt att förklara.
- Vad har du i dina resväskor? frågade Justin och jag tittade chockat på honom, han hade ett för stort flin på hans läppar.
- Du har minst lika tunga resväskor som jag har! sa jag och stängde bakluckan och tittade på vakterna som helt utan problem tog resväskorna i händerna och gick in med dem till flygplatsen, jag tittade på Justin som skrattade åt min chockade min.
- Jag känner mig liten, sa jag tyst och tittade på Justin som gick fram till mig och smekte min kind.
- Jag älskar dig, sa Justin och kysste mig mjukt innan vi gick hand i hand in till flygplatsen, om 1 timme skulle jag sitta på flygplanet till Utah med Justin jämte mig medans vi skojade och pratade med varandra, jag känner på mig att denna natten kommer bli speciell...
Vad tycker ni om idéen att Justin och Alexis snart ska ha ett bråk till? Vad tycker ni att det ska vara om?
Jag har idéer men jag vill veta vad ni tycker om allt detta, om vad ni vill ska hända längre fram i novellen osv... Skriv och gör mig glad!
Kommentera, Kommentera, Kommentera!
2013-04-29 | 18:01:08 | Kategori: You Are My Destiny (avslutad)
Länkbyte med Celebnovell.blogg.se.
Låter novellen bra? Klicka in på bilden och börja läs novellen som heter "Love Never Dies".
Själv tycker jag att den verkar bra och funderar faktiskt på att börja följa den.
Rulla ned för att läsa kapitel 30!
2013-04-28 | 19:22:00 | Kategori: You Are My Destiny (avslutad)
Länkbyte med Biebersworld.blogg.se
"”Det är fantastiskt” sa Alexis och kollade på teven, ”att dom fortfarande är tillsammans” fortsatte hon sedan.
”Vad menar du? Vilka?” frågade jag och vände blicken mot teven och fick se att Alexis satt och kollade på E! News, där var det bilder på Selena Gomez och Justin Bieber.
”Justin och Selena såklart” sa hon och log.
Alexis har alltid stöttat Justin och Selenas förhållande, hon tycker att de var världens mest gulliga par. Att de borde gifta sig och få en massa barn tillsammans. Varje gång hon ser bilder på dem och videos och så vidare så blir hon alltid så glad. För dom är hennes ideal par, det perfekta paret.
Själv så har jag aldrig riktigt brytt mig i deras förhållande, jag anser att det är deras ensak. Jag har ingen åsikt kring någon av dem egentligen. Men om jag ska vara ärlig så tycker jag att Herr Bieber är ett bra exempel på dubbelmoral. I vissa intervjuer framstår han som en ängel och i andra, samt paparazzi videos och smygfilmningar av fans ser han bara ut som en otacksam liten skit unge.. Men vad vet jag, jag har aldrig träffat honom.
Alexis satt och log mot teven och jag kunde inte låta bli att skratta.
”Du börjar låta lite som Ebony” sa jag och slog henne med en soffkudde
”Det gör jag inte alls, om du inte märkt det så tycker jag faktiskt om Justin och Selena tillsammans! Jag tvivlar på att Ebony gör det!” sa hon och slog tillbaka med en annan kudde."
”Vad menar du? Vilka?” frågade jag och vände blicken mot teven och fick se att Alexis satt och kollade på E! News, där var det bilder på Selena Gomez och Justin Bieber.
”Justin och Selena såklart” sa hon och log.
Alexis har alltid stöttat Justin och Selenas förhållande, hon tycker att de var världens mest gulliga par. Att de borde gifta sig och få en massa barn tillsammans. Varje gång hon ser bilder på dem och videos och så vidare så blir hon alltid så glad. För dom är hennes ideal par, det perfekta paret.
Själv så har jag aldrig riktigt brytt mig i deras förhållande, jag anser att det är deras ensak. Jag har ingen åsikt kring någon av dem egentligen. Men om jag ska vara ärlig så tycker jag att Herr Bieber är ett bra exempel på dubbelmoral. I vissa intervjuer framstår han som en ängel och i andra, samt paparazzi videos och smygfilmningar av fans ser han bara ut som en otacksam liten skit unge.. Men vad vet jag, jag har aldrig träffat honom.
Alexis satt och log mot teven och jag kunde inte låta bli att skratta.
”Du börjar låta lite som Ebony” sa jag och slog henne med en soffkudde
”Det gör jag inte alls, om du inte märkt det så tycker jag faktiskt om Justin och Selena tillsammans! Jag tvivlar på att Ebony gör det!” sa hon och slog tillbaka med en annan kudde."
Blir du sugen på att börja följa novellen? Klicka då på bilden och kom till hennes blogg, den pågående novellen heter "Rumor Has It".
2013-04-28 | 11:57:37 | Kategori: You Are My Destiny (avslutad)
Chapter 30 - Just Euu!!
Previous:
- Gärna, viskade han i mitt öra så jag fick en rysning ifrån ryggraden, jag skrattade och vände mig om medans jag tog Justins hand.
Jag ska bara hitta Becky först också...
Nästa dag
Jag vaknade av en smäll av att jag rullade ned ifrån sängen, jag suckade och satte mig sakta upp och gnuggade mina ögon. När jag insåg vilken dag det var så sken jag upp som en solstråle.
Jag ställde mig upp och satte upp håret i en slarvig knut innan jag gick ned med bara en stor oversise tröja och mina trosor, jag skrattade lite åt mig själv innan jag hällde upp lite saft i ett glas och lite flingor med mjöl i en skål och jag satte mig vid bordet och började äta.
- Godmorgon, hörde jag mamma säga ifrån soffan, jag tittade dit och såg hon och pappa sitta och skratta åt mig, jag tittade frågande på dem.
- Vad? Jag ska duscha sen ändå, sa jag och ryckte på axlarna, de skakade på huvudet och fortsatte att prata med varandra medans de läste de senaste i tidningen och i mammas fall i magasinet.
När jag hade ätit klart gick jag upp och duschade lite snabbt innan jag försökte välja ut vilka kläder jag skulle ha, just här i stratford var det inte så varmt men i Utah är det inte så kallt. Varför ska man börja med Utah precis på jullovet?
Jag tog ett par svarta Jeans och en grå vanlig T.shirt tillsammans med en millitärgrön kofta, sedan la jag några smycken på sängen för att se vad som skulle passa till, det fick bli ett armband och någon ring som passade bra till.
När jag var klar med kläderna fönade jag mitt hår, jag hade bestämt mig för att ha det ofixat idag, helt naturliga lockar hade jag knappt någonsin. Men någongång måste man prova något nytt.
Jag satte mig på sängen och kände ett pirr i min mage, idag händer det, jag ska med Justin på hans tour och ha otroligt roligt med bara Justin och hans Crew.
jag ställde mig upp och tittade mig i spegeln en sista gång innan jag gick till James rumsdörr som var stängd, jag knackade 1 gång innan jag sakta öppnade dörren och såg James kyssa Becky hårt och passionerat, jag stod där och tittade chockat med öppen mun när James tittade upp och såg mig. Han tittade ned på Becky som tittade lika chockat på mig som jag såg på dem.
- Alexis, sa James och jag stängde dörren och gnuggade mina ögon, den synen kommer aldrig försvinna ur mitt minne... Usch!
- Alexis, sa James när han kom ut ur hans rum och stannade mig från att slänga igen min dörr.
- Vad var det där? frågade jag honom och han tittade ned på golvet och jag såg hans skyldiga min.
- Bara... Euu! sa jag och satte mig på sängen och masserade mina tinningar, usch!
- Jag kan förklara, sa James och satte sig jämte mig, jag tittade på honom medans jag flyttade ett halvs steg ifrån honom, han suckade och jag såg hans fortfarande chockande min.
- Det bara hände... sa han och jag skakade på huvudet och stoppade honom med min hand.
- Bara hände? Så du har... nejnejnej... fy, sa jag och tittade ned på mina knän, han nickade sakta och jag suckade och skakade på huvudet.
- Hur... länge... har ni varit tillsa... mmans? stammade jag fram, han tittade upp i taket precis som om han räknade hur många månader det var, det gjorde mig bara mer äcklad...
- 1 och en halv månad, sa James och jag började andades djupt för att inte spy, såhär äcklad har jag aldrig varit i hela mitt liv. Min bästa vän och min... bror? Euu!
Jag sa inte mer utan tog min väska och sprang ned för trappan och låste in mig på toan där nere för att komma så långt borta ifrån dem som möjligt, jag tog fram min mobil och skrev in Justins nummer. Efter 3 signaler svarade han.
- Hej, det är Justin, sa Justin.
- H-hej, sa jag och masserade mina tinningar igen.
- Alexis, hej, vad har hänt? frågade Justin och jag skakade på huvudet precis som om han skulle kunna se.
- Jag fick precis veta att min bästa vän och min bror... sover tillsammans, sa jag och Justin började att gapskratta i luren vilket fick mig att skratta lite jag också.
- Va? sa Justin och jag svarade med ett "mhm"
- Okej... jag antar att du vill bort därifrån så fort som möjligt, sa Justin och jag skrattade och nickade.
- Ja...
- Jag hämtar dig om en kvart, planet lyfter ikväll men vi kan väll göra något tillsammans idag... antar jag, sa Justin och skrttade lite till, jag pustade ut och lutade mig tillbaka på toalettstolen.
- Du fattar inte hur mycket jag älskar dig, sa jag och Justin skrattade och jag hörde hur han log i luren.
- Jag älskar dig också, gör dig i ordning och säg hejdå... sa Justin innan vi la på och jag suckade och tänkte att jag verkligen inte ville gå ut härifrån, jag vill inte ens tänka på att se dem... göra det igen...
Justin's Perspektiv
Jag satte mig i bilen och började direkt att köra till Alexis, jag skrattade fortfarande åt bilden av James och becky vara tillsammans, hon måste verkligen äcklas...
Jag svängde in på hennes tomt och hon kom springandes ut ur huset med hennes väska och hela paketet, jag skrattade och gick snabbt ut för att hjälpa henne.
- Tack och lov, sa hon och jag skrattade och öppnade bakluckan och la in hennes saker innan jag stängde den och vände mig om till Alexis för att krama om henne och pussa henne på kinden.
- Hur mår du? frågade jag och log svagt mot henne, hon skrattade och gömde sitt ansikte i hennes händer.
- Det var den äckligaste synen jag någonsin har sett, de stod där och hånglade och.... blä, sa hon och jag skrattade och smekte hennes kind.
- Jag tänkte att vi kanske skulle kunna åka till köpcentret innan vi åker hem till mig? frågade jag henne, hon nickade och fick ett leende på hennes läppar.
- Tack och lov för att jag har dig, sa hon och kysste mig mjukt, jag besvarade kyssen och öppnade bildörren till henne innan jag gick in på min sida och körde bort ifrån hennes hus.
Alexis Pespektiv
Justin parkerade bilen utanför den största gallerian vi hade i Stratford, det fanns några affärer att handla mat i men annars var det bara kläder och skönhetssalonger.
Jag gick ut och väntade på Justin som snabbt kom till min sida och tog min hand, jag hoppades på att det skulle vara lite folk här idag. Annars skulle dagen bli ännu värre än den redan är.
- Vart vill du börja? frågade Justin när vi gick in genom dörrarna, jag ryckte på axlarna och pustade ut när jag såg att det bara var lite folk idag, vilket var konstigt.
- Då väljer väl jag, sa Justin och jag tittade frågande på honom, han stod och tittade på en skoaffär precis jämte oss, jag skrattade och pussade Justin på kinden. Han tittade ned på mig med ett stort leende.
- Kom, sa han och sprang in med min som ett plåster efter honom.
Han gick in på högklackar avdelningen och började leta medans jag satt mig på en stol som var riktigt obekväm, hårt och äcklig.
Jag hörde Justins skratt och misstänkte att han hade något pågång, men när han kom in med ett par neongröna högklackade skor skrattade jag och blev påmind då Jag och becky var inne i skoaffären och Justin kom in för att han försökte gömma sig och Becky började leta efter skor till honom men han hängde med mig till högklckade avdelningen istället för att vara med henne, när Becky förstod att han hade rymt till mig visade jag henne ett par äckligt gröna högklackade skor för att inte göra henne besviken.
Justin tog av mig min ena sko och tog på min ena klackarskorn istället, jag skrattade och ställde mig upp men såklart utan balans så jag ramlade ned på golvet. Justin tittade chockat på mig när jag låg på golvet och tittade chockat på honom.
- Är du okej? frågade han snabbt innan han hjälpte mig upp, jag skrattade och nickade ivrigt, han skrattade och pussade min kind.
- Min klumpiga flickvän, sa han och tog min hand, jag skrattade och nickade sakta medans jag gick till spegeln och tittade in mina skor.
- Väldigt... intressanta, sa jag och slängde av mig dem, Justin tittade frågande på mig medans han kom fram till mig.
- Akta, du vet inte vad de kostar, sa Justin och jag höjde ögonbrynen och la mina armar på Justins axlar och tittade honom i ögonen.
- Hur långt tid tar det att flyga till... Utah? frågade jag tyst och Justin tittade frågande på mig, jag log svagt och skrattade medans jag slog han på armen.
- Inte för att du får någonting då, sa jag och vände mig om, jag kände Justins armar runt min midja och kände hans andetag i min nacke.
- Om du retas... retas jag, viskade han i mitt öra och kysste min nacke innan han sakta men säkert vände mig om och skulle precis kyssa mig när han backade med ett flin på hans läppar, jag tittade ledsamt på honom och vände mig om och tog upp klackarskorn som jag slängde på golvet och ställde den på sin plats igen innan jag vände mig om igen och tittade på honom när han tittade på mig ifrån topp till tå och bet sig i läppen, jag log mot honom och gick närmre honom med sakta steg.
- Är du säker på att du vill retas med mig? frågade jag tyst och stannade bara några centimeter ifrån honom och la min hand på hans bröst när jag sakta närmade mig hans läppar och kysste dem passionerat och hårt, Justin drog mitt huvud närmre hans och snart stod vi mitt i affären och kysstes som fånar utan att veta vilka som tittade på.
- Om ni ska vara här får ni handla något, sa någon jämte oss och vi avslutade chockat kyssen och tittade på mannen som stod med höjda ögonbryn och tittade på oss, jag skrattade och tog Justins hand.
- Vi är ledsna, sa jag och gick snabbt ut med Justin ifrån affären.
När vi stod mitt ute bland folket stannade vi och skrattade så vi nästan ramlade ihop.
- Det var pinsamt, sa jag och tittade på Justin som log mot mig.
- Nejdå, vi är vanliga tonåringar som bara är lite... passionerade, sa Justin och jag skrattade och tittade runt mig, det var bara några som tittade på oss men jag kände på mig att det skulle bli värre snart.
- Ska vi åka? frågade jag Justin och han nickade innan vi gick ut till hans bil och började köra hem till Justin...
Tack för kommentarerna men så envis som jag är nöjer jag mig inte än, jag vill ha respons, jag ger mig inte! ;)
Kapitlet blev långt och jag älskar att skriva mycket om Justin och Alexis, som jag tror att ni har förstått. Om det blir för mycket, skriv bara en kommentar så fixar jag det!
Jag vill inte börja med minst .. kommentarer igen! Snälla, kommentera!
2013-04-27 | 17:38:46 | Kategori: You Are My Destiny (avslutad)
Kapitel 30 klart!
Jag har skrivit klart kaptel 30 och den är faktiskt ganska lång, men jag vill ha några kommentarer innan jag lägger upp den.
Jag jobbar med kapitlerna och det är jobbigt att inte få kommentarer om hur kapitlet är!
